Betongpåle Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet betongpåle

1. Metoden används när grunden består av fyllnadsmassor, dy, sand, sten och liknade och bygger på idén att en betongpåle gjuts på platsen i ett stålrör samtidigt under den pågående pålningen. Metoden utvecklades av den belgiske ingenjören och uppfinnaren Edgard Frankignoul på 1900-talets början och patenterades 1909. Metoden användes bland annat vid bygget av stora delar av Slussen i Stockholm 1931–1935. (källa)
2. Metoden används när grunden består av fyllnadsmassor, dy, sand, sten och liknade och bygger på idén att en betongpåle gjuts på platsen samtidigt under den pågående pålningen. Utgångsläget är ett långt stålrör (15 till 20 meter) med 50 centimeter diameter och 3 centimeter godstjocklek som ställs vertikalt på marken med en pålningsmaskin (pålkran). Sedan fylls 60 till 70 centimeter lös betong i röret som stampas fast av en nedfallande tung hammare (fallhejare) som kan väga upp till fyra ton. På det viset uppstår en "betongpropp" i stålröret. Friktionen mellan betongproppen och röret blir så stor att proppen i stället för att slås ut ur röret, drar detta med sig allt djupare ner i marken. Stora stenar, virke och annat hindrande material krossas vid neddrivningen så att röret tränger igenom besvärliga jordlager, som skulle vara omöjligt att penetrera med färdiggjutna pålar. (källa)
3. Den kände arkitekten Nils Einar Eriksson anlitades, och bygget kom igång under december 1948 och den 6 juni 1950 var det klart för invigning. Markförhållandena var sådana att man slog ner betongpålar till berget på 10-15 meters djup. (källa)
4. Huset uppfördes i fem våningar, en indragen takvåning samt hel källare. Grundförstärkningen utfördes med betongpålar till fast berg. Mittpartiet mot Östermalmsgatan markerades västerut av en hög portal, två burspråk med girlander i relief som dekor samt en stor gavelfronton med ett runt fönster i centrum. I höjd med bottenvåningen utfördes fasaden i bandrusticering däröver i gulfärgad slätputs. Stilen motsvarar den vid tiden rådande 1920-talsklassicism, här i tillbakahållen utföring. Genom att det västra hörnet av tomten är avskuret bildades en liten trädplanterad förplats. (källa)
5. Första spadtaget för kontorshöghuset skedde i april 1960, taklagsfesten var i september 1961 och byggnaden invigdes i januari 1963. Höghuset fick 16 plan, därav 15 ovan mark och ett under mark. Grundläggningen var besvärlig och den leriga grunden fick förstärkas med 355 betongpålar. Byggnaden har en tidstypisk curtain wall fasad med från fasaden indragna pelare. Exteriören domineras av fönsterband och svartlackerade aluminiumplåtar i bröstningspartierna (idag utbytt till mörkblåfärgat glas), bärande delar med svarta och vita konststensplattor och sockeln klädd med svart skiffer. (källa)