Betydelse Synonymer Betyder Uttal

• av vikt
• innebörd
• mening
• roll
• signifikans

Hur används ordet betydelse

1. Massive har arbetat hårt med ljussättningen till "The division 2". Bland annat ska ljuset utomhus ha betydelse för hur det ser ut även inne i byggnader. Pressbild. (källa)
2. Ett fågelbad bör vara högst tre centimeter djupt på grundaste stället. Miljön har inte så stor betydelse, men ofta rekommenderas att fågelbadet placeras bland omgivande träd och buskar. (källa)
3. Galler med vertikala ribbor är mer hållfast än horisontella ribbor vilket har betydelse om buren är stor. För att fågeln ska kunna klättra omkring i buren är det dock bra om några sidor har horisentella ribbor. Gallermellanrummet måste vara så pass smalt att fågeln kan klättra utan att fastna med näbben men får inte vara så pass brett att fågeln kan få igenom huvudet och fastna. Buren bör inte vara gjord av material som innehåller zink eller bly då detta kan förgifta och döda fågeln om den får det i sig. (källa)
4. A-vitamin har betydelse för. (källa)
5. Trivialnamnet abborre lydde ursprungligen aghborre, där 'agh' betecknar något spetsigt och tandat. Ordet förekommer med samma betydelse i namnet på växten ag, inom starrsläktet. "Borre" har också betydelsen 'taggigt', som i exempelvis ordet kardborre. "Borre" återfinns också i tyskan och engelskan, för Barsch (abborrfiskar) och bass (havsabborre). Jämför exempelvis med det spetsiga verktyget borr. (källa)
6. Staden tycks ha minskat i betydelse efter mitten av 300-talet f.Kr. (källa)
7. I sin ursprungliga betydelse betecknar ablativen det varifrånågot skiljes. I svenskan uttrycks den ursprungliga ablativrelationen vanligtvis genom att prepositionen "från" ställs framför det aktuella ordet. Exempel: Börje fick en present från Kalle (på finska: Börje sai lahjan Kallelta)I latin har däremot ablativen fått fler funktioner som ursprungligen tillhörde lokativen och instrumentalis. Det svarar på frågor som var?, varifrån? och med vad?, och föregås vanligen av en preposition. (källa)
8. Adel (lantadel) (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp. Oftast syftar ordet på en grupp som av främst militära skäl uppstod i feodalsamhället och som (vanligen av en kung) beviljades lagstadgade, vanligen ärftliga privilegier förenade med titlar och särskilda heraldiska rangtecken. Ordet adel kan även användas för en bördsaristokrati i samhällen som inte är feodala, till exempel antikens Rom. Adelsprivilegierna var av ekonomisk, politisk, organisatorisk och social karaktär. De kunde vara mycket betydande och innebära till exempel skattefrihet ("frälst" från beskattning) och företräde till statliga ämbeten, men också försvarsplikt i krigstider eller när kungen kallade. I Sverige och många andra moderna samhällen har adelskap inte längre någon större praktisk betydelse. (källa)
9. Senare kallades personer som var lärjungar i en svårlärd konst eller vetenskap för adepter. Alltså en person som blev invigd i ett ordenssällskaps hemligheter eller i någon djupsinnig och för allmänheten svårtillgänglig kunskap. Numera används ordet ofta som en synonym för en lärjunge eller elev i mer allmän betydelse, till exempel i sportsammanhang. (källa)