Betydelseskiftning Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder betydelseskiftning, varianter, uttal och böjningar av betydelseskiftning

Betydelseskiftning synonym, annat ord för betydelseskiftning, vad betyder betydelseskiftning, förklaring, uttal och böjningar av betydelseskiftning.

Vad betyder och hur uttalas betydelseskiftning

Betydelseskiftning uttalas be|tyd|else|skift|ning och är ett substantiv.

Ordformer av betydelseskiftning

Singular

betydelseskiftning
obestämd grundform
betydelseskiftnings
obestämd genitiv
betydelseskiftningen
bestämd grundform
betydelseskiftningens
bestämd genitiv

Plural

betydelseskiftningar
obestämd grundform
betydelseskiftningars
obestämd genitiv
betydelseskiftningarna
bestämd grundform
betydelseskiftningarnas
bestämd genitiv

Betydelseskiftning är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet betydelseskiftning

  1. Det tidigare begreppet landstingsfullmäktige infördes 1991 i samband med att en ny, för kommuner och landsting gemensam, kommunallag trädde i kraft. Tidigare kallades detta organ för landsting, medan själva enheten kallades landstingskommun (enligt 1954 års landstingslag) eller landstingsområde. Det äldre begreppet landstingskommun levde dock kvar i regeringsformen, vilket tillsammans med 1991 års betydelseskiftning ledde till viss terminologisk förvirring vid läsning av äldre texter. Vid 2010 års grundlagsreform utmönstrades begreppet landstingskommun ur regeringsformen. Istället talar regeringsformen om kommuner på regional nivå. Som regeringen påpekade (se prop. 2009/10:80 s. 247) innebär ändringen att det inte längre i regeringsformen anges hur kommuntypen ska betecknas i lag. (källa)
  2. Ross blev teologie kandidat 1855, men studerade sedan språkvetenskap, delvis i Tyskland och England 1856–1860. Alltifrån 1866 slog han sig på studiet av norska dialekter och var 1868 med om att stifta Norske samlaget, vars första skrifter Lauvduskar (I–II, 1868) och Ein sogebundel 1869) var frukter av hans arbete. År 1877 fick han fast statsunderstöd för att kunna ägna sig åt norsk dialektforskning landet runt, en några år senare (av Johan Sverdrup) föreslagen professur vägrade han mottaga. Som resultat av ett väldigt samlararbete framstod hans huvudverk Norsk ordbog (1889–1895, med en rad supplement 1902–1911), i formen ett tillägg till Ivar Aasens ordbok (1873), men mycket större än denna, ty Ross har inte endast kompletterat sin föregångares artiklar, utan även fogat 35 000–40 000 ord till Aasens omkring 50 000, som Aasen funnit och förklarat. Obunden av Aasens huvudsyfte, att skapa en för landsmålet brukbar norm, påvisade Ross med mycket större fonetisk varsamhet och noggrannhet dialekternas mångfald i former och ljudförhållanden såväl som i betydelseskiftningar. Ett annat betydelsefullt verk av Ross är hans samling av 17 monografier Norske bygdemaal (i Kristiania videnskapsselskaps Skrifter, 1905–1909). Ross behärskade riksmålet med samma mästerskap som landsmålet och dialekterna. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.