Betydlig Synonymer Betyder Uttal

• avsevärd
• väsentlig

Hur används ordet betydlig

1. I renässansens 1700-tal började en fransk garvare, Seguin, intressera sig för garvningens förlopp i naturvetenskapligt avseende. Han fann att en hud blir tyngre efter garvning varur han drog slutsatsen att garvämne binds i huden. Efter ytterligare experiment med vegetabilisk garvning insåg han att en betydlig effektivisering sker vid garvning om koncentrerade extrakt av växter med garvande egenskaper används. Denna upptäckt fick stor betydelse – industrin arbetar utifrån den än idag. (källa)
2. Fortplantningen påverkas av populationens storlek och av tillgången till föda. En liten grupp kan öka betydlig efter att den hittade nya matkällor. Hos stora kolonier sker få eller inga parningar vid matbrist. (källa)
3. Stora horn finns hos bägge kön och de når hos hannar som lever i savannen en längd upp till 160 cm. Däremot är hornen av underarten S. c. nana bara 40 cm långa. Öronens ansats ligger under hornen. Hannar har dessutom en hård "sköld" som sammanlänkar de bägge hornen. Hornen av underarten S. c. caffer är betydligt större än hos den andra underarten. (källa)
4. Klipperskeppen var i viss mån avvikande från andra segelfartyg genom sin form och förhållandet mellan huvuddimensionerna. I Aberdeen, i Skottland, byggdes, under namn av clippers (av clip, klippa, skära), de första fartygen av denna form, med vilken man avsåg att ge fartygen så stor snabbseglingsförmåga som möjligt. De var mindre skonertar av betydlig längd i förhållande till bredden, med skarpa bogar och utfallande förstävar. Sedermera byggdes i USA större fartyg av en konstruktion liknande dessa clippers. De var större och erhöll därför namnet klipperskepp. Därifrån spred sig byggandet av klipperskepp även till andra länder. Dessa fartygs längd var minst omkring fem gånger bredden, djupgåendet endast omkring hälften av bredden, största tvärskeppssektionen särskilt fyllig och ändarna mycket skarpa samt förstäv och bog betydligt utfallande över vattnet. (källa)
5. Jämfört med andra rovdjur är mårddjuren ganska små, men skillnaden mellan den minsta arten och familjens största medlemmar är betydlig. Medan de minsta individerna av arten vessla, som också är de minsta i ordningen rovdjur (Carnivora) överhuvudtaget, bara når en kroppslängd av 114 millimeter och en vikt av 25 gram, blir större exemplar av havsutter, jätteutter och järv en meter långa och 45 kilogram tunga. Hos de flesta arterna finns en utpräglad könsdimorfism, där hanar vanligen är 25 procent tyngre än honor. (källa)
6. Öronsälar (Otariidae), eller sjölejon respektive pälssälar, är en familj i ordningen rovdjur. De bildar stora kolonier och har jämförelsevis bra förmåga att gå på land. Kännetecknande är yttre öron och en könsdimorfism med hannar som är betydlig tyngre än honor. Liksom andra sälar äter familjens medlemmar fiskar, bläckfiskar och kräftdjur med viss variation beroende på art. Flera arter inom familjen öronsälar blev så gott som utrotade fram till slutet av 1800-talet. Efter införande av skyddsåtgärder har populationerna återhämtat sig. (källa)
7. Strid är en krigsvetenskaplig term som egentligen avser varje sammandrabbning av väpnade styrkor, men vanligen förstår man därmed i motsats till slag en sådan sammandrabbning, där styrkan på båda sidor inte är synnerligen betydlig och vars följder inte bli avgörande för krigets utgång. Strid är sålunda ungefär liktydigt med träffning. I olika sammansättningar, såsom stridsdispositioner, stridsorder, stridsgruppering, stridsändamål, stridsberättelse, stridsmedel, stridssätt, stridsändamål med flera, betecknar ordet all stridsverksamhet. (källa)
8. Jakt på storsäl för kött och hud har bedrivits länge. Men storsälen lever inte i flockar och är därför inte lika lättjagad som andra sälarter. Huden används till exempel för umiak och skor. Själva pälsen är inte eftertraktad. Under senare 1900-talet och början av 2000-talet uppskattades antalet dödade individer per år till 6 800 i Alaska, 2 400 i Kanada och 500 till 1 000 på Grönland. En mera omfattande jakt skedde efter andra världskriget i de sovjetiska delarna av Arktiska havet, där upp till 13 000 individer dödades per år. När arten blev sällsynt under 1970-talet minskade jakten betydlig. Den sovjetiska/ryska fångsten under 1980-talet uppgick bara till 2 000 individer per år. IUCN listar arten som livskraftig (LC) på grund av det stora utbredningsområdet och eftersom beståndsutvecklingen bedöms som stabil. (källa)
9. Den når ingen betydlig höjd, men blir ofta flerstammig och får därigenom bred krona. De största exemplaren är 12 till 15 meter höga. (källa)
10. Trädet har bladen enkelt parbladiga med uddblad, småbladen sitter skiftesvis och tilltar i storlek mot bladets spets. Frukten är en rundad eller oval, glatt stenfrukt, vars yttre hölje är glatt, till en början grönt, slutligen svartbrunt, läderartat och brister vid mognaden i två hälfter. Innanför detta befinner sig den grunt gropiga, vedartade, hårda, grågula stenen, valnöten, som i sin nedre del är fyrrummig och i den övre ofullständigt tvårummig samt omgiver det nedtill fyrflikiga fröet, valnötskärnan, vilket saknar frövita, men i sina veckade, köttiga hjärtblad innehåller fet olja i betydlig mängd. (källa)