Bibliotekarietjänst Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bibliotekarietjänst

1. Bibliotekets formella grundläggning skedde genom Gustaf II Adolfs resolution om Uppsala universitet 1620, där biblioteket nämns officiellt för första gången, får ett årligt anslag och berikas med en donation av den samling av böcker som Kungl. Majt. dittills hade förvarat på Gråmunkeholmen i Stockholm. Den kungliga resolutionen utfärdades den 13 april 1620 och upprepades med smärre ändringar den 7 juli 1621. Ett hus vid Oxtorget (nuvarande St. Eriks torg) införskaffades och började sättas i ordning för att ta emot bibliotekets böcker. Huset var dock i behov av omfattande renoveringar. De första leveranserna av böcker till biblioteket (från Gråmunkeholmen) skedde förmodligen inte förrän hösten 1621 (inget kan dock sägas säkert om detta). Böckerna förvarades under den första tiden i Domkyrkans kor och i strandbodar nere vid Fyrisån, huset vid Oxtorget togs inte i bruk förrän 1627. Inledningsvis roterade ansvaret för biblioteket bland universitetets professorer. Detta var dock en impopulär syssla eftersom den var både tidsödande och utan lönepåslag. Först den 2 maj 1638 utsågs adjunkten Laurentius Tolfstadius till den förste innehavaren av bibliotekarietjänsten. (källa)
2. Piper var mycket intresserad av böcker och hade ett ansenligt bibliotek samt var mycket intresserad av de fria konsterna. Han gjorde ändringar i den Piperska stipendii-donationen, vilket skapade en bibliotekarietjänst på Linköpings gymnasium, medel för inköp av böcker samt två stipendier för gymnasister. (källa)
3. I syfte att understödja forskningen vid den tvärvetenskapliga Tema-organisationen inrättades 1979 en ny typ av bibliotekarietjänst vid Linköpings universitet, så kallade temabibliotekarier. (källa)
4. När Asta Ekenvall och Rosa Malmström började arbeta för att skapa ett kvinnohistoriskt arkiv, med syfte att främja kvinnoforskningen genom att samla in material om och av kvinnor och göra det tillgängligt, tog de kontakt med Eva Pineus i hennes egenskap av ordförande för Fredrika Bremer-förbundet. Hennes stöd blev av stor vikt vid grundandet av Kvinnohistoriskt arkiv 1958. Hon gjorde bland annat en betydelsefull insats som lobbyist och anslagssökare, hon författade otaliga ansökningar om medel av vilka många beviljades. Hon höll arkivet ekonomiskt flytande fram till dess att en bibliotekarietjänst inrättades för det vid Göteborgs universitetsbibliotek. Hon deltog aktivt i verksamheten tills samlingarna införlivades med Göteborgs universitetsbibliotek 1971. (källa)