Biogas Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet biogas

1. En gasbuss (naturgasbuss) är en buss som kan drivas med naturgas eller biogas, dvs metan. Biogas är ett biobränsle, vilket gör att klimatpåverkan minimeras. I Sverige används de huvudsakligen som stadsbussar, men även som landsortsbussar, och som går på biogas framställd i städernas avloppsreningsverk, av rötat slaktavfall eller av rötad kompost. I gasbussarna används bensinmotorer som försetts med gastillsats. Detta ger även i jämförelse med dieselbussar fördelar som framförallt bättre avgasrening. De påverkas heller inte lika mycket av olika avgasnormer. Komforten är sämre på grund av ibland ryckig gång då motorerna är känsliga för variationer i gaskvaliteten. Bussarna är även dyrare i inköp och service, men då den i Sverige vanligtvis lokalproducerade gasen inte påverkas lika mycket av globala konflikter så blir det ändå billigare i längden då det blir billigare att tanka. Tankarna sitter i regel på taket, vanligtvis framtill eller något mot mitten, mer sällan baktill och täcks av en kåpa. Kåpan kan vara mer eller mindre synlig utifrån, då vissa bussar istället för att ha en hög gaskåpa (och därtill högre totalhöjd) istället kan ha ett lägre tak invändigt som inrymmer gastankarna och en mindre kåpa på taket som inte påverkar totalhöjden så mycket. (källa)
2. I Sverige har gasspisarna i många städer ersatts med elspisar där gasverken har lagts ned. I exempelvis Göteborg och Malmö finns de dock kvar och drivs med naturgas från den ledning som förser västra Skåne och den svenska västkusten upp till Göteborg med naturgas. De flesta gasspisarna i Sverige finns dock i Stockholmsområdet (Stockholm, Nacka, Solna och Sundbyberg), tillsammans ca 85 000 år 2009. Där användes tidigare spaltgas, som tillverkas av lättbensin eller butan, men en övergång till biogas och naturgas genomfördes och det gamla spaltgasverket i Värtahamnen lades ned i januari 2011. (källa)
3. Gasverk är en industriell anläggning som producerar stadsgas. Ursprungligen tillverkades gasen i kolgasverk genom torrdestillation av stenkol, vilket gav inkomstbringande biprodukter i form av koks, ammoniak och bensen. Eftersom det var en smutsig och miljöfarlig process övergick gasverken med tiden till spaltgasverk, där gasen istället produceras genom omvandling (spaltning) av lättbensin eller butan. Idag har man lagt ner även spaltgasverken och ersatt dessa med naturgas- eller biogasanläggningar. Naturgas transporteras antingen i långa pipelines från gasfyndigheterna eller i flytande form (LNG) med fartyg och/eller tankbil till särskilda blandningstationer, där gasen fårätt tryck och sammansättning, och sedan förs in i stadsgasnätet. Biogas produceras genom rötning av organiska restprodukter i särskilda produktionsanläggningar för biogas, och förs sedan via rörledning och blandningsstationer in i stadsgasnätet. (källa)
4. Naturgas kan även användas som fordonsbränsle, exempelvis för stadsbussar, taxi- och personbilar. Svenska exempel är bussar och taxibilar i Malmö och Göteborg (I Stockholm går däremot bussarna på biogas, som också är metan, men till skillnad från naturgas ett förnybart drivmedel). I Sovjetunionen experimenterade man med flygplan (Tupolev Tu-155) och helikoptrar (som Mil-17) drivna med naturgas. (källa)
5. Rötning eller metanbildning innebär att i syrefri miljö,anaerob, en biologisk nedbrytning av organiskt material sker. Rötningens mekanism består av att anaeroba organismer med tillgång till metaboliserande näringsämnen, såsom kväve, kol och fosfor,under rätt förhållanden bryter ned det organiska materialet. Detta leder till bildning av cellprotoplasma alltmedan kväve omvandlas till organiska syror och ammoniak. Kol frigörs huvudsakligen i form av metan och koldioxid, d.v.s. biogas. (källa)
6. Naturgas leds från naturgaskällor i jordskorpan i milslånga pipelines eller fraktas alternativt i flytande form med fartyg/lastbil till en blandningsstation ansluten till stadsgasnätet. Alternativt leds biogas som t.ex. bildas vid jäsning av rötslam i avloppsreningsverk via rörledning till blandningsstationerna. I blandningsstationerna åstadkommes korrekt gasblandning och tillses att trycket blir det rätta innan gasblandningen leds in i stadsgasnätet. (källa)
7. Användningen av biobränslen har dock ökat även i industriländer, med en ökad tillverkning av till exempel flis, pellets till värmeverk, kraftvärmeverk och pannor i villor, biogas och etanol för personbilar. För tunga transporter (långtradare) och arbetsmaskiner krävs ett bränsle, som kan ersätta dieselolja, då de har en dieselmotor. Exempel på biobränslen för dieselmotorer är till exempel RME som oftast används inblandat i dieselolja, och bio-syntetiska, paraffiniska bränslen, som även kallas för BTL-drivmedel. Se även biodrivmedel. (källa)
8. Biobränslen används för el- och värmeproduktion samt som biodrivmedel. De finns i väldigt många olika former, fasta bränslen (trä, torv och avfall), flytande bränslen (bioetanol och biodiesel) och gasformiga bränslen (biogas). (källa)
9. Biogas är ett gasformigt biobränsle som bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material, alternativt via termisk förgasning med efterföljande kemisk syntes. Biogas kan utvinnas från en stor mängd olika material, vid exempelvis reningsverk, på soptippar (deponigas), på jordbruk där biologiskt nedbrytbart material finns eller samlas eller av slaktavfall, men även från till exempel skogsavfall om man går över termisk förgasning. Rågasen består i huvudsak av kolvätet metan (50-75%) och koldioxid (25-50%) samt mindre mängder föroreningar som t.ex. svavelväte, och ammoniak. För att kunna användas i fordon behöver gasen raffineras så att halten metan ökar och övriga ämnen minskar. Med svensk terminologi är biogas när den tankas i bilar, bussar och andra fordon oftast i princip samma sak som fordonsgas, det som skiljer är framställningssättet. (källa)