Biograflokal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet biograflokal

1. Draken är en före detta biograf vid Fridhemsplan på Kungsholmen i stadsdelen Marieberg i Stockholm. Den tidigare biograflokalen ligger vid Fridhemsplan 25-27. Biografverksamheten började den 27 september 1938 och slutade den 2 maj 1996. (källa)
2. Biograflokalen skapades först 1915 genom att husets innergård byggdes över med ett kupolformat tak som bars upp av tio runda kolonner. Biografen skulle rymma 375 platser men myndigheterna godkände inte förslaget på grund av undermåliga utrymningsvägar. Därför var biografsalongen till en början utställningshall som efter kort tid övertogs av AB Tidningskontoret Jorden Rundt. Bolaget nyttjade anläggningen som annonskontor samt lässalong med biograf för 175 besökare. (källa)
3. Fram till 1910 utvecklades verksamheten väl, men därefter började imperiet vackla. På den tiden utgick inget stöd från varken staten eller staden, och när Ranft ansökte om att få bygga ut en veranda för restaurangen, ställde staden som villkor att man skulle få kontroll över teaterns repertoar. Dessutom var omkostnaderna för höga i förhållande till biljettpriserna, nöjesskatten var betungande och den stränga utskänkningsförordningen bidrog till, att Ranft i början av 1917 beslöt att sälja Stora Teatern. Finansbolaget AB Göteborgs Intressenter köpte teatern för 775 000 kronor, och hade redan gjort upp med AB Cosmorama om ett försäljningskontrakt. Dess chef Knut Husberg hade tagit fram ritningar till en ombyggnad till biograflokal och förhandlingar med byggmästare pågick. (källa)
4. Samfunnshuset är en av de svenska trähus ("svenskebrakke") som uppfördes 1945 i Ny-Ålesund efter andra världskriget. Det var då ett envåningshus med vind och påbyggdes senare med en våning. Det byggdes som ett gemenskapshus för samhället med bland andra biograflokal, kafé och bibliotek. I den norra delen fanns bostadsrum. (källa)
5. Biograflokal, kv S:t Per, Svartbäcksgatan, Uppsala 1935. (källa)
6. När Marieholms Yllefabrik på 1930-talet hade som flest anställda, något mer än 300, var Marieholm ett blomstrande industrisamhälle med cirka 1 200 invånare. Inte bara yllefabriken skapade nya arbetsplatser, utan även Åkarps gästgivaregård, mejeriet och Marieholms tegelbruk samt ett stort antal affärsidkare och små hantverksfirmor. Man kunde då i Marieholm köpa det mesta i fem välsorterade speceriaffärer, i en pappersaffär, en el-affär, två blomsteraffärer, två charkuteributiker, hos en fiskhandlare, i två sybehörs- och tygaffärer, tre bagerier, en järnhandel som även sålde stenkol, koks och ved, två smedjor, en skoaffär, en trävaruhandel och en uraffär med tillhörande urmakeri. Till god hjälp var ett stort antal skickliga hantverkare, yrkes-män/kvinnor, såsom barnmorska, sjuksköterska, skräddare, dam- och herrfrisörer, snickare, murare, sadelmakare, skomakare, toffelmakare, bilreparatörer, cykelreparatörer, smeder, hovslagare, byggmästare, elektriker, målare, tapetserare, urmakare etc. Bland övriga verksamheter som bidrog till sysselsättningen kan nämnas telefonstationen, taxi, ambulanstjänsten, biografen, banken, postkontoret, järnvägsstationen, biblioteket m.fl. Varje dag levererade bönderna cirka 22 000 kg sötmjölk till mejeriet som utvecklades till det tredje största i Skåne. Hundratalet hästvagnar lastade med mjölkkannor kantade vägen dit. För upprätthållande av ordningen i orten fanns en respekterad polismästare. En tingsvaktmästare utförde förberedande arbeten i Tingshuset. Med juridiska problem fick man hjälp av en sakförare. Även för nöjen, underhållning, sport och fritid var det väl sörjt. Sålunda fanns ett Folkets hus för fackliga sammankomster och där man under veckoslutet kunde ta sig en sväng på den välbesökta dansbanan. I Samlingshemmets biograflokal visades varje vecka en ny film och i inte mindre än fem caféer kunde man till en kopp kaffe njuta av trevligt sällskap. För ungdomen fanns bl.a. idrottsplats, skytteförening, brottareklubb, och scoutkår. I föreläsningsföreningen inhämtade både gammal och ung kunskaper på de mest skilda områden, och vid högtidliga tillfällen spelade ortens blåsorkester upp på platsen framför järnvägsstationen. Där Saxån flyter genom Marieholm fanns ett par bredare och djupare ställen, så kallade "hölar" där det under sommartid rådde ett livligt badliv. I ån fanns gott om begärliga kräftor och man kunde där även fånga ål och fiska upp en och annan gädda. En stolthet för det lilla samhället var dess välutrustade frivilliga brandkår som under sina många utryckningar under årens lopp räddade stora värden och förhindrade hotande katastrofer. (källa)