Biografägare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet biografägare

1. Pilsnerfilmen som fenomen fördes också på tal i riksdagen. Ett exempel är politikern Harald Hallén, som ofta debatterade i moral- och nöjesfrågor. Hans inlägg väckte inte så stort gensvar i allmänhet, dock reagerade frikyrkliga Svenska Morgonbladet (1933-04-04) som menade att "Inte blott på radikalt nykterhetsvänligt håll hyser man den uppfattningen att en stor del av den svenska filmen är rent underhaltig på grund av sitt ynkliga daltande med 'den lilla nubben', 'den lilla pilsnern' och andra fånigheter i samma stil". Biografägarna tog upp ämnet på sitt landskapsmöte i Göteborg våren 1933 (refererat i Biografägaren 1933 nr 8). Det var främst föreståndarna för ordenshusbiograferna som hade invändningar mot alkoholvanorna på film. Direktör Eduard Sjöbäck ansåg att dessa filmer sett sina bästa dagar och att frågan med tiden borde lösa sig själv. En biografägare tyckte att det var nödvändigt med folklustspel: "komma vi med godtemplarfilmer, så ha biograferna sett sina bästa dagar". Den allmänna meningen bland biografägarna var att den kommande säsongen skulle ge en annan och mindre alkoholdoftande miljö. (källa)
2. Vid sekelskiftet 1800/1900 kommer filmen till Sverige, man visar franska, engelska och amerikanska stumfilmer. Det är en lukrativ verksamhet och biografägarna börjar snart producera egna filmer. Omkring 1906 görs den första svenska filmen, en journalfilm, och några år senare kommer kortare spelfilmer. (källa)
3. Bergqvist öppnade en fotoateljé i Linköping 1901 och i slutet av 1905 öppnade han Linköpings första biograf. Han började producera film i liten skala främst för att skaffa film till den egna biografen, men han sålde också filmer till biografägare runt om i Sverige. Han grundade tillsammans med sin svåger Gustaf Berg ett filmlaboratorium 1907. Verksamheten växte och han blev VD för Etablissement Viking i Linköping 1908–1911, VD AB Etablissement Viking, Linköping 1911–1913, biografägare i Enskede 1915–1920, laboratoriechef vid Baltic Film Co. 1920–1925, laboratoriechef AB Hasse W. Tullberg 1920–1925, laboratoriechef AB Tullbergs Film från 1925. Bergqvist är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm. (källa)
4. Filmens produktion igångsattes av det lilla bolaget Sveriges Biografägares Distributionsbyrå (S.B.D.), som lade ut den tekniska produktionen på Svensk Filmindustri mot att det senare gav en kredit på 75 000 kr, som i detta fall kom att motsvara en fjärdedel av den totala produktionskostnaden som blev så hög som ca 300.000 kr. S.B.D. sökte stöd för produktionen av statliga lotterimedel vilket dock avslogs. Då S.B.D. enligt SF:s uppfattning senare inte kunde fullgöra sina ekonomiska åtaganden tog SF själv över produktionen och filmen. Något som ledde till att AB Filmdistribution, som övertagit S.B.D.s rättigheter stämde SF och krävde att få ut filmmaterialet. Kravet avslogs i tingsrätten, en dom som fastställdes av hovrätten 1942 (notis Dagens Nyheter 16.12.1942). Sedermera löstes det hela så att SF och S.B.D. kom att dela på distributionen av filmen. S.B.D. försattes senare i konkurs i april 1939. (källa)
5. La Châtre har en biograf, Cinéma Lux, som också fungerar som teater. Historiskt sett är kronologin dock den motsatta. Biografen/teatern är inrymd i en vacker byggnad som tidigare var ett kapucinerkloster (grundat av de ovan nämnda kapucinerna under 1200-1400-talen) men som under slutet av 1700-talet omvandlades till teaterbyggnad. I början av 1900-talet utvecklades denna och man lät även inrymma kommunens biograf i samma lokal. Biografen drivs idag (2012) fortfarande av en av de sista individuella biografägarna, Didier Godet. De flesta biografer ägs annars av stora bolag eller av föreningar och organisationer, så som är fallet i de flesta länder. Biografen visar två filmer per vecka, både franska och internationella filmer. Dessa visas antingen i 'version francaise' eller 'version originale' (förstnämnda vanligast). Man visar också matinéfilmer för barn, skolungdomar och gymnasieelever. Under hösten 2011 visades bl.a. den svenska filmen Låt den rätte komma in av Tomas Alfredson och kortfilmen Aldrig som första gången av Jonas Odell inom ramen för gymnasieskolevisningarna. Till detta kommer också evenemang knutna till Jacques Tati (som spelade in sin sista långfilm, Parade på Cirkus i Stockholm) till vilkens ära ett museum till minne av inspelningen av Fest i byn invigdes 2009 i Saint-Sévère, staden i vilken filmen spelades in 1947. I samband med olika Tati-retrospektiver eller visande av filmer gjorda av regissörer som verkar i samma anda, brukar Cinéma Lux deltaga. (källa)
6. Skräckintresset växte sig allt större och Stephen King konsumerade det han kom över: radioprogram, serietidningar och filmer. Då han satt i en biosalong och såg Anfall från rymden 1957, bröts filmen plötsligt och biografägaren tillkännagav att Sovjetunionen sänt upp sin första satellit, Sputnik, i rymden. King kopplade ihop filmen med fiendens rymdsond som cirkulerade runt jorden, kanske lastad med atombomber. Den fiktiva skräcken slogs ihop med den verkliga om att när som helst bli utplånad. Skräckslagen satt han kvar under resten av filmen. (källa)
7. Per-Olov Månsson – biografägaren. (källa)
8. Då det blev svårt att få salustånden uthyrda överlät staden 1927 saluhallen till byggmästaren och biografägaren John A. Bergendahl. Denne lät riva hallen och uppförde på tomten en bostadsfastighet som innehöll även en biograflokal och en restaurang. Biografen var Ricardo som stängde 1984. På dess plats finns idag Folkoperan. (källa)
9. Fyrisbiografen är en av Sveriges äldsta biografer som ännu är i drift. Den öppnades i november 1911 av Hugo Plengiér, som hade flera biografer både i Uppsala och på andra platser. Han var även medlem och initiativtagare till bildandet av Sveriges Biografägare-förbund. Hans imperium missköttes efter hans bortgång, så 1930 lades verksamheten ner och den övertogs 1931 av David Annell. Annell hade tidigare varit ägare till flera biografer i hela landet, bland andra Slottsbiografen i Uppsala, men när ljudfilmen kom och den dyrbara ljudapparaturen skulle installeras blev det för stora kostnader, samtidigt som inkomsterna sjönk på grund av svårigheten att få tag i tillräckligt attraktiva filmer. Det slutade med att han fick gå ifrån sin biokedja. (källa)
10. Bror Edvard Abelli, född Olsson, den 26 juli 1880 i Borgsjö, Medelpad, död den 12 november 1962 i Överjärna, Södermanland, var en svensk regissör, skådespelare, sångare, författare och biografägare. (källa)