Biologi Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet biologi

1. Glaciologi är läran om glaciärer och processerna kring dessa men termen kan användas generellt om all forskning om is och isfenomen. Ordet glaciär kommer från latinets glacies som betyder is eller frost. Glaciologi är ett område med kontaktpunkter mot många andra discipliner, exempelvis geofysik, geologi, geomorfologi, klimatologi, meteorologi, hydrologi, biologi och ekologi. Glaciologi brukar räknas som en del av naturgeografin. Förekomsten av is på planeten Mars och Jupiters måne Europa innebär att glaciologin inte är begränsad till jorden. (källa)
2. Reduktionism är ett vanligt synsätt inom vetenskap, i synnerhet naturvetenskap, på relationen mellan olika vetenskapliga grenar. Principer och lagar inom ett vetenskapligt ämne anses enbart vara en konsekvens av principer inom ämnen som betraktas som mer grundläggande, samt av ämnets förutsättningar, definitioner och initialvärden. Inga holistiska eller mystiska principer tillkommer i egentlig mening på högre nivå. Emellertid möjliggör emergens att ett system som är mycket enkelt på mikroskopisk nivå kan uppvisa stor komplexitet när det studeras på makroskopisk nivå. Exempelvis anses kemins komplexa lagar enbart vara en konsekvens av fysikens relativt enkla lagar samt av de förutsättningar (temperaturer, tryck, osv) som krävs för att atomer ska kunna existera. Biologin anses på samma sätt kunna härledas ur kemin samt ur livets utvecklingshistoria på jorden, psykologin ur biologin samt ur människans biologiska och kulturella utveckling, sociologin ur psykologin, och så vidare. Naturvetare försöker formulera enkla lagar, samband och modeller med stor förklaringskraft, och har allt sedan antikens atomteori letat efter naturens minsta odelbara beståndsdelar. Synsättet innebär att all vetenskap skulle kunna reduceras till några grundläggande naturlagar inom fysik – en teori om allt som väntar på att bli upptäckt – samt till matematiska och logiska principer. Emellertid har forskare ännu inte lyckas formulera en konsistent teori som förenar grundläggande fysikaliska principer, och ingen har fullständigt lyckats härleda kemin ur fysiken, biologin ur kemin, etcetera. I praktiken kanske mänskligheten aldrig kan lyckas härleda sambanden på grund av att det är för komplext för att kunna observeras och förstås av det begränsade mänskliga intellektet. En icke-reduktionistisk uppfattning är att möjligheten finns att naturen aldrig fullt ut kommer att kunna låta sig beskrivas genom teorier som kan härledas ur matematik och logik, alltså att begränsningen ligger i själva vetenskapen. (källa)
3. Habitus (biologi) - inom zoologi och botanik. (källa)
4. Individens kön bestäms normalt vid befruktningen, då flickfosters könskromosomer utgörs av två X-kromosomer. Av sina genetiska anlag utvecklas kvinnor med stora individuella variationer. Det är generna i könskromosomerna som styr vilket biologiskt kön individen får, medan både dessa och de övriga 22 kromosomparen styr övriga fysiska egenskaper, som kroppslängd, hår- och ögonfärg. De biologiska skillnaderna förklaras bland annat med skillnader i könshormoner som kroppen och hjärnan utsätts för (mer progesteron och östrogen, mindre testosteron och dihydrotestosteron hos kvinnor). (källa)
5. Hortikultur är ett tvärvetenskapligt område och forskning bedrivs med bas i olika vetenskapsdiscipliner. Forskningsprojekt kan exempelvis ha en tydlig anknytning till biologi, såsom frågeställningar relaterat till näringsupptag och sortskillnader, eller kanske baseras på ekonomi och marknad, såsom frågeställningar relaterat till konsumenter och deras val av hortikulturella produkter. Det är vanligt att forskningsprojekten i sig är tvärvetenskapliga – exempelvis kan effekter av odling i staden studeras både ur produktions-, försörjnings- och folkhälsoperspektiv. (källa)
6. Hybrid (biologi) – en biologisk process som är resultatet av sexuell reproduktion mellan individer som är genetiskt olika. (källa)
7. En rad fossil som upptäcktes i Nordamerika av paleontologen Othniel Charles Marsh under 1870-talet låg till grund för en kedja av arter som ansågs utgöra den utvecklingslinje som ledde fram till den moderna hästen. Kedjan börjar med Hyracotherium och slutar med den moderna hästen (Equus) och populariserades av Thomas Huxley. Denna utvecklingslinje blev en av de mest spridda exemplen på tydlig evolutionär utveckling. Hästens utvecklingslinje inkluderades i många läroböcker i biologi och denna kedja över övergångsfossiler ställdes ut på American Museum of Natural History på ett sätt som framhävde en gradvis rätlinjig utveckling av hästen. (källa)
8. Det som 1949-1994 skilde högstadiet från tidigare skolår i den svenska grundskolan var främst att klasslärare ersattes av flera ämneslärare. Biologi, kemi och fysik blev fristående ämnen och möjlighet att studera ett andra främmande språk tillkom. Bänkarna ersattes oftast av skåp och elever hade vanligen tillåtelse att lämna skolområdet på rasterna. (källa)
9. Immunitet (biologi) – en medicinsk term som beskriver den situation som råder när en organism har tillräckligt med biologiska skyddsmekanismer. (källa)
10. Exempel på områden där teorin har fått stor betydelse är telekommunikation, datateknik, rymdteknik och biologi. I de flesta fall handlar det om att sända ett komplett meddelande från en sändare till en mottagare. (källa)