Björknäver synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas björknäver

Björknäver uttalas björk|näver.

Ordformer och varianter av björknäver

Björknäver är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet björknäver

Kanadensare är en typ av kanot som utvecklats av nordamerikanska indianer. De byggdes traditionellt av björknäver på ett ramverk av tunna trälister och spant och nådde sin högsta utveckling i de trädrika områdena i Sydvästra Kanada. Kanadensaren är öppen, till skillnad från den täckta kajaken, och används främst i inlandsfarvatten. Kanadensaren framförs med enbladig paddel och paddlaren/paddlarna sitter ute i ändskeppen där skrovet är smalt nog att medge en bekväm paddelföring.

Kimrök består av sot som bildats vid ofullständig förbränning av organiska material. Det har framställts i alla tider. Exempelvis tillverkade 1700- och 1800-talens svenska allmogemålare sitt svarta pigment genom att bränna björknäver och låta röken sota insidan av en plåtburk. Man har också använt sot från oljelampor. Traditionellt framställd kimrök innehåller en del tjära eller fett.

Indianfolken i Nordamerika skrev också på näver. Ojibwa-folket tillverkade wiigwaasabak, rullar av björknäver, för att nedteckna stammens historia och berättelser som skulle bevaras för kommande generationer. Det var frågan om komplexa geometriska mönster och former som skulle underlätta memorerandet. När dessa användes i magiska sammanhang kallades de mide-wiigwaas. Nordamerikanska näverdokument har daterats bakåt i tiden till åtminstone 1560. Hos de Nordamerikanska indianerna har nävern också kommit att användas inom konsten, för så kallade birch bark bitings, (Mazinibaganjigan på Ojibwa-indianernas språk). Namnet kommer av att ristningarna i nävern åstadkoms med tänder, vanligtvis kanintänder.

I Sverige har näverslöjd förekommit i Västmanland och Värmland, liksom i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen och Jämtland, samt bland nybyggare i norra Norrland. Den långa traditionen i norra Sverige har berott på god tillgång av kvistfri och slät björknäver.

I forna tider var bitumen framför allt en mesopotamisk handelsvara som användes av sumerer och babylonier, men man har även funnit bruk av det i östra medelhavsområdet och Persien. Längsmed floderna Tigris och Eufrat fanns naturliga bitumenkällor där substansen sipprade upp direkt ur marken. Pälsjägare i Nordamerika brukade täta sina kanoter av björknäver med bitumen. I Europa utvann man stora mängder i Pechelbronn och här gjorde man redan 1742 bruk av förångningsmetoden.

Torvtaket lades på ett undertak av kraftiga plank som bekläddes med björknäver. Näver fungerar bra även i jämförelse med syntetiska material för undertak till torvtak. Huset eller byggnaden måste byggas med en kraftigare takkonstruktion än byggnader som har stråtak eller spåntak som beklädnad, vikten kan vara 130 till 250 kg/m² exklusive snölast.