Blad Synonymer Betyder Uttal

• ark
• klinga
• löv
• sida

Hur används ordet blad

1. Adventivrot, eller birot är en rot som bildas där den normalt inte bildas, till exempel sticklingars rötter. Rötter som har sitt ursprung i embryots nedre del (rotanlaget, primroten) är vanliga rötter. Dessa är huvudrot, pålrot och sidorötter. Rötter som bildas från stammen (även underjordiska stammar), från bladskaft, från blad eller någon annan del är adventivrötter. (källa)
2. Gardenia är en städsegrön buske som blir ca 1 m. Bladen sitter motsatta eller i kransar om tre, de är enkla, helbräddade, motsatta, elliptiska till lansettlika, glänsande mörkgröna, 5–15 cm långa och spetsiga. Blommorna är toppställda på små kortskott från bladvecken. De är först vita, senare blir de gulvita, 4–7,5 cm i diameter. De är mycket väldoftande. Fodret har 6 smalt lansettlika flikar. Kronan ärörformig vid basen, utbredd upptill med 6 flikar(eller flera hos fylldblommiga sorter). I odling förekommer oftast fylldblommiga sorter. Frukten är ett orangerött bär med kvarsittande grönt foder i toppen. (källa)
3. Arten bebor endast öppna slätter och kan synnerligen länge avstå från att dricka vatten. Gemsbocken släcker sin törst genom att förtära en del saftiga växter. I sina upp till 150 centimeter långa horn äger den ett mycket verksamt försvarsvapen. Djuret har ofta identifierats med mytologins enhörning och horn av gemsbock såldes i England under medeltiden som horn av enhörning. Födan består av gräs, rot, blad, kvistar och bär. Honor lever i flockar med cirka 30 individer. Hannar lever ofta ensam i närheten av flocken. Ibland sammansluter sig flera flockar till stora hjordar med 200 eller fler medlemmar och då ingår även hanarna. Det finns även mindre flockar med en alfahane. Ensamlevande hanar har ett revir som är cirka 25 km² stort och de försöker para sig med honorna av de flockar som finns i reviret. (källa)
4. Getapeln växer som buske eller lågt träd, och blir uppemot 8 meter högt. Grenspetsarna har långa tornar. Dess blad är fintandade och brett ovala med en antydan till hjärtform  och en typisk vridning av spetsen. Blommorna är gröngula och små, blomställningen är knippen i bladvecken. Frukten är en stenfrukt med tre kärnor, först röd och sedan svart, och den är giftig. Giftet är irriterande på magslemhinnorna och ger rödfärgad urin. (källa)
5. Det var under en debatt om den nya straffrätten i den franska nationalförsamlingen 1789 som doktor Joseph Guillotin under inflytande av upplysningstidens humanitära anda föreslog att alla som dömdes till dödsstraff skulle få samma straff: avrättning genom halshuggning utförd med en enkel maskin och utan föregående tortyr. Dödsstraffet tog sig vid denna tidpunkt många olika former: dömda adelsmän avrättades relativt smärtfritt genom halshuggning med svärd eller yxa medan de lägre klasserna avrättades genom mer plågsamma metoder så som hängning, rådbråkning eller genom att brännas på bål. Även de som halshöggs för hand kunde få lida då bödeln inte alltid träffade rätt och ibland var tvungen att hacka av den dömdes huvud från kroppen. Det var dock inte förrän 1791 som nationalförsamlingen beslutade att alla som avrättades skulle halshuggas enligt förslaget. Kirurgen Antoine Louis och en tysk hantverkare bosatt i Paris vid namn Tobias Schmidt konstruerade ett avrättningsinstrument som benämndes guillotine. De två kom efter experiment på djur och människolik fram till att ett diagonalt blad skar av huvudet bättre än ett rakt som mer eller mindre krossade nacken istället. I april 1792 avrättades den första människan med giljotin, rånaren Nicolas-Jacques Pelletier. 1793 skedde den mest berömda giljotineringen genom avrättningen av Ludvig XVI, Frankrikes kung. Under revolutionens skräckvälde avrättades många inbillade och verkliga fiender till den franska regimen med giljotin. Vid skräckväldets höjdpunkt arrangerade man också massarkebuseringar, ibland med kanon. (Giljotinering var en för långsam metod för massavrättningar.). (källa)
6. Glandler är små, rundade körtlar på växter. De avsöndrar eller innehåller oljor, hartser eller liknande. Glandler kan finnas i alla vävnader och är särskilt vanliga i blad och epidermis. Glandler kan sitta inneslutna i annan vävnad eller ytligt, som glandelpunkter eller upphöjda på glandelhår. (källa)
7. En glassmaskin är en maskin som gör glass och sorbet. Den består av snurrande blad och kylmedel som fryser glassen. Man blandar glassmeten eller sorbetsmeten, sätter igång glassmaskinen och häller sedan i smeten. De roterande bladen lyfter glassmeten från kylmedlet vid varje varv och rör om så att kylan fördelas. På så sätt får man en krämig, mjuk konsistens som är typisk för glass och sorbet. (källa)
8. Glimmern är oftast ljus, dess blad är alltid parallellt orienterade och den har därför en tydlig skiffrighet. Kvartsen är i regel huvudbeståndsdelen, men framträder dock obetydligt på spaltytorna, då dessa vanligen är helt täckta med glimmerfjäll. Innehåller bergarten granat kallas den granatglimmerskiffer. Fältspathaltiga varianter bildar övergång till gnejs och glimmerfattiga till kvartsit. (källa)
9. Granen uppvisar tydligt flera av de för barrträdens vegetativa delar typiska kännemärkena. Dessa är, utöver bladens utbildning till barr, den genom hela kronan löpande huvudstammen, huvudgrenarnas konfigurationer i cirklar och hartsavsöndringen i veden och barken. (källa)
10. Barr är barrträdens motsvarighet till blad. Barren är gröna nålliknande utväxter som kan stickas. Ett barr är egentligen bara ett ennervigt blad, och liknande blad finns hos vissa tvåhjärtbladiga växter. (källa)