Blekingsk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet blekingsk

1. Blekingska är ett sydsvenskt mål, talat i Blekinge. Västra Blekinge, där Mörrumsån är en vattendelare, anses tillhöra det skånska språkområdet som historiskt sett är en östdansk, alternativt sydskandinavisk dialekt och som enligt många borde ges officiell status som ett eget språk. Men inte bara väster om Mörrumsån hittar man danska spår utan hela Blekinge är fullt av danska spår och även spår från andra språk. Själva uttalet på orden ändras mycket beroende på var man är trots att Blekinge är så litet. De ostligaste delarna av Blekinge (till exempel Karlskrona) kan lätt förväxlas med småländskan (som kalmaritiska och växjödialekten) men även med halländskan, medan de västligaste delarna (till exempel Sölvesborg) lättare blir förväxlade med skånskan. Däremellan kan man följa ändringen successivt då dialekten sakta färgas åt det ena eller andra hållet. (källa)
2. Det var tidigt 1700-tal, tidigt på året, sent om aftonen och kallt. Några bönder och bondmoror från trakterna runt Vissefjärda ledde in sina hästar och tände en brasa i en av Hålans (senare Johannesbergs gård) hagar. Det skulle de nog ha låtit bli. Plötsligt klev ägarna till gården in i hagen för att driva ut de ovälkomna gästerna. Hugg och slag utdelades. En av de småländska karlarna fick djupa sår i huvudet, en annan fick blodsår i huvudet och två kvinnor drabbades av blånader. Männen fick också höra att de var gamla svenska snapphanar, medan kvinnorna kallades för gamla svenska snapphanehoror. Sedan lade de blekingska bönderna beslag på sällskapets häst och pottaskelöv och försvann. De hamnade inför tinget och dömdes att plikta och betala fältskärlön efter uppvisade fältskärattester. Östra härads dombok från den 14 juni 1704 skildrar deras försvar. De hade, får vi veta, dålig erfarenhet av folk, som slog läger i hagarna. För inte länge sedan brändes över tio famnar gärdesgård ned på ett sådant sätt. -"Så voro de nu även rädda, och för dens skull gick ner till dem, då de kanske givit dem några slängar, det de icke kunna neka till, efter de givit dem sannfulla ord när de blivit tillfrågade om varför de utan lov gått in i deras gärde, havande de gärna fått hus hos dem där de kommit upp till dem och sådant begärt", står det i domboken. Håkan Mårtensson och Anders Håkansson hette de båda blekingska bönderna som med en sådan våldsamhet slängde ut smålänningarna från hagarna i Rödeby. (källa)
3. Dialektalt har nötskrikan haft flera olika namn, exempelvis på Gotland där den kallats aidskräika eller aldskreika. På fornnordiska betydde aldin generellt 'trädfrukt' medan det på fornsvenska fått den mer specifika betydelsen 'ollon'. På samma sätt kallades den i Blekinge för akarnaskrika där akarn på blekingskt bygdemål betyder 'ollon'. Den har också bara kallats ollonskrika. I Östergötland har den kallats kornskrika och i Skåne för skogsskata. I delar av Norrland har den kallats rågskrika och lokalt har den även kallats pärskira, 'pärskrika', och skogsskira. (källa)
4. När skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman var 64 år gammal beslöt han att bygga sig en lantgård strax utanför staden. Detta var vanligt i de högre stånden på den här tiden och runt Karlskrona ligger flera sådana herrgårdar. År 1785 köpte han delar av byn Skärva och för ritningar till bygget tog han hjälp av sin nära vän Carl August Ehrensvärd, överamiral, konstnär och arkitekt. Ehrensvärd medförde inspiration från sin italienresa medan kronan bidrog med material och arbetskraft. Byggnaden stod klar 1786 som en så kallad "bondestuga" eller sydsvensk ryggåsstuga med rödtjärade väggar och torvtak. Senare lät Chapman bygga om stugan till dess nuvarande originella utseende med klassicistiska stildrag. För ingången restes en stram portik med fyra doriska kolonner som bär upp en fronton och huset har beskrivits som "en korsning av grekiskt tempel, italiensk kupolkyrka och blekingsk ryggåsstuga". Huset består av fem mindre sammanbyggda längor som bildar ett H. Den centrala byggnadskroppen är krönt med en lanternin. (källa)
5. Huvudkällan till Carl Rosanders ungdomsår är en självbiografisk skiss i förordet till hans debutverk. I barndomen förvägrades Rosander all utbildning utom läsning av religiösa skrifter. Vid 15 års ålder blev han boktryckarlärling i Karlskrona. Efter några års begränsade självstudier vann Rosander oförmodat första priset i en tävling om att skriva gratulationsverser till en födelsedagsfirande borgare i Karlskrona i tävlan med studerande. Uppmuntrad av framgången började Rosander att skriva en omdiktning på vers av det blekingskt lokalpatriotiska 1600‐talsmanuskriptet Wogn och Yxnas saga som utgav sig för att vara en översättning av en fornnordisk saga. Rosander hade viss ledning av historiska upplysningar i den utgåva av sagan som utgivits av trycket i Karlskrona 1815 och skaffade sig för arbetets genomförande nödvändiga kunskaper om svensk sagohistoria och nordisk mytologi genom att vinna tillträde till Karlskrona läsesällskaps bibliotek. Rosander utgav år 1838 den sengöticistiska diktcykeln Yxna, Göthisk Saga. (källa)
6. Erixon, Sigurd, Den Blekingska Lantbefolkningens Byggnadskultur, Husshållningssällskapet, Karlskrona 1939. (källa)
7. Som allmogevävnad har krabbasnår förekommit i stora delar av Sverige, främst Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Västmanland, Dalarna samt södra och mellersta Norrland. Bottnen är ofta ripsartad, och inslaget täcker hela bottnen, men på bland annat blekingska hängkläden är botten i tuskaftat linne. Materalet är ofta ullgarn i mönster och linne i varp och botten, mäven även helle ylle- eller linnevävnader förekommer. (källa)
8. Kvarn, på skånska och blekingska även benämnt mölla eller mölle, kan dels åsyfta en stor eller liten maskin för malning av organiskt eller oorganiskt material till mindre kornstorlek, dels den byggnad där sådan malning utförs. (källa)
9. Väderkvarn eller på skånska vindmölla eller blekingska vädemölle är en kvarn som drivs med vindkraft. Väderkvarnen uppfanns i Persien runt år 600 e.Kr. Tillsammans med vattenkvarnen hörde den till de första maskiner som drevs med något annat än muskelkraft. (källa)
10. Under den svenska stormaktstiden upplevde Blekinge en storhetstid. Karlskrona anlades ute på ön Trossö 1680 som en ny svensk marinbas och var trettio år senare rikets tredje stad med mer än 10 000 invånare. Det skyddade läget i den blekingska skärgården, där befästningsanläggningar enkelt kunde försvara platsen kombinerat med en rik tillgång på ek på fastlandet, spelade in när man synade platsen för den nya marinbasen. Även Karlshamn grundades under samma tid, medan de äldre etablerade städerna Ronneby och Sölvesborg somnade in. Karlskrona och Karlshamn låg i närheten av de medeltida handelsplatserna Lyckeby respektive Elleholm och ersatte därmed även dessa. Under 1700-talet var landskapet Sveriges mest urbaniserade med en fjärdedel av invånarna som bodde i städer. I det danska fälttåget i Skåne och Blekinge 1709–1710 försöker danskarna återta Blekinge, men lyckas bara ta sig till Karlshamn och inta staden. Snart kommer svenska förstärkningar och danskarna får snart bege sig tillbaka över Öresund. (källa)