Blodcell Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet blodcell

1. En mänsklig infektion av malaria börjar med att en honmygga av släktet Anopheles suger blod. (Hanmyggor livnär sig enbart på växtsafter.) När myggan suger blod sprutar den samtidigt in saliv som är avsett att utvidga kärlen omkring stickstället samt förebygga koagulering. Tillsammans med myggans saliv följer det första stadiet i den mänskliga halvan av malariacykeln: sporozoiten. Redan en halvtimme efter att parasiterna tagit sig in i blodomloppet har de gömt sig i levern där de ombildas till schizonter. Schizonterna börjar dela sina cellkärnor och organeller för att bilda nya dotterceller. När många dotterceller bildats brister schizonten och släpper i blodomloppet ut de dotterceller, merozoiter, som den har bildat. Detta tar omkring 5-7 dagar. I blodomloppet tar sig merozoiterna in i de röda blodkropparna där de bildar sitt ringstadium: trofozoiten. Trofozoiten sönderdelar ("äter") hemoglobinet i blodkroppen för att tillgodogöra sig de näringsämnen den behöver för sin reproduktion (grek. trophe = näring). Efter detta kan den bilda två olika stadier, dels kan den bilda en ny schizont i blodcellen som bildar fler merozoiter, dels kan den (mera sällan) övergå till den haploida formen som är inblandad i könslig reproduktion: Gametocyten. Gametocyterna ligger kvar i blodkropparna och väntar på att en ny Anophelesmygga ska suga blod från den sjuke för att sedan i tarmen på myggan utvecklas till gameter som är de mogna könscellerna. En hanlig och en honlig könscell går ihop till en zygot. Zygoten utvecklas till en ookinet som har förmågan att röra sig. Den borrar sig in i myggans tarmvägg och bildar där ett slags sporozoiternas schizont, en ovocyst. Av varje ovocyst bildas runt tusen sporozoiter som släpps lösa när ovocyten brister. De färska sporozoiterna tar sig till myggans salivkörtlar och är efter det redo att börja om malariacykeln på nytt. (källa)
2. Eosinofiler finns framförallt i vävnader, särskilt i den bindväv som ligger i anslutning till epitelet i lunga, mag- och tarmkanalen, samt urinvägar. Endast en liten andel av eosinofilerna finns i blodet. I blodet utgör eosinofila granulocyter 1–6 % av antalet vita blodceller. Eosinofilers halveringstid i blodet är 8–18 timmar. De bildas och mognar ut i benmärgen. (källa)
3. Blodgrupp (rhesusfaktor) är ett sätt att klassificera blod från olika individer inom en viss art, där man utgår från skillnader i blodcellers egenskaper. Vid blodtransfusioner är det nödvändigt att kontrollera att blodet som ska tillföras är kompatibelt med patientens blod, eftersom svåra komplikationer annars kan uppstå. (källa)
4. Kameldjuren har en tvådelad överläpp och de två delarna kan röra sig självständigt. De är de enda däggdjuren som har elliptiska röda blodceller (erytrocyter). Kameldjuren är passgångare, de sätter alltså fram båda benen från samma sida nästan samtidigt. (källa)
5. De stamceller som utvinns ur aborterade foster eller ur det blod som kan tas ut via dess navelsträng kallas fosterstamceller. Dessa celler är multipotenta. Med andra ord kan exempelvis stamcellerna från fostrets nervsystem bilda de olika typerna av nervceller, och stamcellerna från navelsträngen kan ge olika sorters blodceller. (källa)
6. Abscesser förekommer när en kroppsvävnad är infekterad och kroppen inte klarar av att hindra infektionen från att sprida sig. Vita blodkroppar dras till området och ansamlas i det infekterade området. Under denna process formas var, som består av vätska, döda och levande vita blodceller, död vävnad, samt bakterier eller andra kroppsfrämmande ämnen. Hud-abscesser är synliga, rödnade, upphöjda och smärtsamma. Abscesser i andra kroppsdelar är inte lika lätta att upptäcka, men kan leda till svåra komplikationer. Man kan upptäcka dem genom att utföra en SPECT med en vita blodkroppar märkta med radioisotoper av indium, det vill säga man tar bilder med en gammakamera på var dessa samlas, där finns det en infektion eller varböld. (källa)
7. Framgångsrik analys av kapillärprov är ofta beroende av att kuvetten eller kapillärröret innehåller ett ämne som till exempel orsakar hemolys av blodet i blodprovet. Analysen sker ofta genom att analysapparaten mäter blodets absorbans, det vill säga blodets förmåga att uppta ljus, vid olika våglängder. En annan analysmetod mäter antalet vita blodceller i blodprovet, genom färgning och bildanalys. (källa)
8. Kameler lagrar fett i pucklar som energireserv. När fettet sedan förbränns i kroppen bildas mer än 1 gram vatten per gram fett. Detta sker genom kemisk oxidation av fettet med hjälp av syre. Detta är bakgrunden till missuppfattningen att kameler skulle ha vatten i sina pucklar. Denna möjlighet att omvandla fett till vatten gör att kameldjuren kan klara sig långa tider utan vatten. Denna uthållighet beror dock inte enbart på pucklarna. Deras blodceller har en oval form, till skillnad från andra däggdjur som har cirkulära. På så sätt kan de bibehålla en cirkulation i lägen då de annars skulle ha blivit uttorkade. Dessutom kan deras celler lättare stå emot höga osmotiska tryck utan att få interna bristningar till följd av de stora mängder vatten (100-150 liter) som de kan dricka vid ett tillfälle. (källa)