Blodförgiftning Synonymer Betyder Uttal

• sepsis

Hur används ordet blodförgiftning

1. En karbunkel är en av flera furunklar (spikbölder) sammansatt infektionshärd som uppstått (oftast i nacken) genom att varbakterier kommit in i talgkörtlarna i huden. Karbunkeln kännetecknas av en rodnad och smärtsamt hård svullnad i vilken det bildas proppar av döda vävnadsceller och varceller. Den kan ge upphov till svåra smärtor, feber och även leda till blodförgiftning. För att bli av med en karbunkel krävs ibland ett kirurgiskt ingrepp, men en del fall kan även behandlas med antibiotika. (källa)
2. Rosfeber kan sprida sig snabbt och i värsta fall leda till blodförgiftning (sepsis). Symptomen kan även vara liknande med hög feber och i allvarliga fall svår sjukdomskänsla och matthet eller omtöcknat medvetande. Den drabbade bör därför uppsöka läkare. Behandling är oftast penicillin eller annan antibiotika, i allvarligare fall intravenöst. Under sjukdomstiden rekommenderas avhållsamhet från fysisk ansträngning. (källa)
3. Dysenteri (förr rödsot eller bållsjuka) är en akut tarminflammation. Den kan orsakas av bakterier eller amöbor som oftast kommer in i matspjälkningskanalen genom att man äter infekterad mat. I tarmarna uppstår då en inflammation som allvarligt försämrar allmäntillståndet. Smittan sprids från dåligt vatten och mat men även direkt mellan människor. Dysenteri kan behandlas med antibiotika. I u-länder är dock antibiotika dyrt, och viss förekomst av antibiotikaresistens finns hos dysenteribakterier. Viktiga symtom är intensiv diarré och blod i avföringen. Andra vanliga symptom är magkramp, feber och smärta i ändtarmen. Mindre ofta förekommer också blodförgiftning och njursvikt. Rödsot var en vanlig sjukdom före 1900-talet. (källa)
4. Röta är ett ord med ursprung i fornsvenskan, som syftar på många olika upplösningsprocesser och tillstånd, som förmultning, förruttnelse, rötsvampangrepp på ved (av brunrötesvampar, vitrötesvampar och mjukrötesvampar), potatisröta, rötning av lin och porös, smältande is. Förr användes ordet även om olika infektioner och inflammationer, som benröta (osteomyelit), tandröta (karies), rötfeber (kallbrand eller blodförgiftning) och lungröta (en mykoplasmainfektion hos hästar). (källa)
5. Sepsis (av grek. Σήψις, "förruttnelse"), tidigare kallat blodförgiftning, är en medicinsk term som betecknar ett potentiellt dödligt tillstånd med en generell inflammatorisk reaktion, systemiskt inflammatoriskt responssyndrom (SIRS), orsakad av en infektion. Sepsis behandlas med antibiotika och intravenös vätska. (källa)
6. Stoppet i tarmen gör att det ansamlas tarminnehåll och gaser som spänner ut buken (meteorism) och gasavgång analt (flatus, av latinets fla're, blåsa) upphör. Andra symtom är buksmärtor (ibland i intervaller), illamående och kräkningar. I normalfallet undanröjs hindret genom operation. Vid långtgående tarmvred brister tarmen och tillstånd som bukhinneinflammation och blodförgiftning uppstår, detta leder till döden utan behandling. (källa)
7. Universalmedel som härstammar från den klassiska medicinen och som senare, inte minst under medeltiden, spelat en stor roll, är teriak och mithridat med ett synnerligen stort antal ingredienser. I samband med sökandet efter "de vises sten" har även pågått försök att framställa panacéer. På senare tider har homeopaterna uppgett sig ha sådana. Ännu senare har vissa naturläke- och vattenkurmetoder, till exempel Kuhnes sittbad, framhållits med anspråk på att kunna bota det mesta. Även salubrin, som lagom utspätt kan användas mot vissa yttre skador, som insektsstick, svullnader och liknande, har av sin uppfinnare rekommenderats mot blodförgiftning, lupus, lungsot, influensa, kronisk alkoholism och så vidare - alltså uppträtt som en gengångare av äldre tiders universalmedel. (källa)