Blyvitt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet blyvitt

1. Blyvitt (Kremnitzervitt, kremservitt), C.I. Pigment White 1 (77597), är ett syntetiskt vitt pigment med mycket god täckförmåga. Blyvitt är basiskt bly(II)karbonat, vars formel kan skrivas Pb3(CO3)2(OH)2. Ett tidigare skrivsätt var 2PbCO3 . Pb(OH)2. (källa)
2. Blyvitt, liksom de intensiva blypigmenten blygult (blyglete och bly-tenngult) och blymönja, förekommer inte naturligt, utan har ända sedan antiken tillverkats genom kemiska processer. (källa)
3. Puder fanns redan i antikens Rom, då bestående av kalk och blyvitt. De första pudren i Europa dök upp i Frankrike under 1500-talet, och var då av vetemjöl. Under 16- och 1700-talen använde både män och kvinnor puder, i ansiktet och särskilt i perukerna för att göra dem vita. (källa)
4. I antikens Rom användes ofta starka blekmedel och hårfärger så rigoröst att följden ofta blev skallighet. Det var även populärt att använda ett blyvitt puder som applicerades i ett tjockt lager i ansiktet, på halsen, axlar, armar och barmen. (källa)
5. Zinkvitt, C.I. Pigment White 4 (77947), är ett vitt pigment som består av zinkoxid, ZnO. Zinkvitt introducerades om konstnärsfärg i slutet av 1700-talet. Under 1800-talet började det gradvis att ersätta blyvitt även i hantverksmåleriet, eftersom man insåg att blyvitt var giftigt. 1860 förbjöds blyvitt för invändigt måleri och zinkvitt blev det dominerande vita pigmentet tills det kring 1900-talets mitt kom att ersättas av titanvitt. Inom hantverksmåleriet används det idag främst i linoljefärg för kulturhus. (källa)