Bläckfisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bläckfisk

1. Glansfisken lever pelagiskt ner till 400 meters djup där den lever på bläckfisk, mindre kräftdjur och småfisk. Mycket litet är känt om fiskens fortplantning. (källa)
2. Havsabborren har animalisk diet: fisk, bläckfisk, kräftdjur, maskar och andra lägre djur. (källa)
3. Karettsköldpaddan äter mestadels havssvamp men också bläckfisk och räkor. (källa)
4. Hälleflundran förekommer främst i den bentiska zonen och är semipelagisk. Den uppehåller sig på djup mellan 50 och 1 800 meter, men går även upp på grundare vatten för att söka föda. Flundran lever i närheten av sand-, grus- eller lerbotten. Födan består huvudsakligen av fiskar, men även av bläckfisk, hummer och andra kräftdjur samt blötdjur och andra ryggradslösa bottenlevande djur. Det finns observationer av att även havsfåglar har tagits vid enstaka tillfällen. Den är en av de största äkta benfiskarna (Teleostei) i världen. De är kraftfulla simmare och förflyttar sig långa sträckor. Deras storlek är inte åldersrelaterad utan relaterar till tillgång på föda, konkurrens och mängden hälleflundror. (källa)
5. Brokpetrellens föda består till 40% av kräftdjur som den fångar ute till havs, där krill är dess huvudföda. Den äter även fisk, bläckfisk och as. Den fångar sin föda genom att snappa från vattenytan, genom att dyka eller genom att filtrera havsvatten. De följer också fiskefartyg för att äta av fiskrens. Till havs uppträder den mycket aggressivt, både mot sina artfränder som andra. (källa)
6. Kummeln jagar främst sillfiskar men även kolmule, makrill och bläckfisk på djupt vatten under dagen, och kommer upp till ytan nattetid. (källa)
7. De största fiskansamlingarna finns där näringskällorna är störst, vilket ger de högsta talen för biomassa i lite kallare vatten, särskilt vid uppvällningar. Förr i tiden var begreppet fisk mycket bredare och innefattade de flesta vattenlevande djur, däribland kräftdjur, sjöstjärnor och valar. Vi har kvar ord som bläckfisk (ett blötdjur) i svenskan. (källa)
8. Sepia (av latin sepia 'bläckfisk') är en typ av mörkbrunt vattenlösligt färgämne, som utvinns ur bläckfiskens bläckkörtel. Numera framställs sepiafärgen syntetiskt. (källa)
9. Stormsvalan placerar sitt bo i sprickor och bohålor. Den lägger ett vitt ägg per häckningssäsong, vanligtvis direkt på marken. Föräldrarna delar på den långa ruvningstiden och efter kläckningen tar båda föräldrar hand om ungen. Den är en långflyttare som främst tillbringar norra halvklotets vinter främst utanför Sydafrikas kust. Stormsvalan lever strikt pelagiskt utanför häckningssäsong. Dess föda består av småfisk, bläckfisk och zooplankton, som de ofta fångar trippande på havsytan och den kan lokalisera oljig flytande föda utifrån lukt. Födan omvandlas i fågelns mage till en oljig orange vätska som den spyr upp när för att mata ungen. Även om den vanligtvis är tyst till sjöss, har stormsvalan ett grymtande läte som paret yttrar under parningssäsongen och hanen har en purrande sång som hörs från boplatsen. (källa)
10. Sushi (japanska 寿司, 鮨, 鮓 eller すし) är en japansk maträtt bestående av kokt rundkornigt ris som smaksätts med en vinägerblandning och kombineras med andra ingredienser, vanligen fisk (rå eller tillagad), rom och/eller skaldjur. Vanligtvis äts Sushi med tillbehör som wasabi (山葵), inlagd ingefära (gari) och japansk sojasås. Exempel på ingredienser i sushi är tonfisk, räkor (oftast större sorter, exempelvis jätteräkor), lax, krabba, avokado, gurka, bläckfisk, ål och tamagoyaki. Annat man kan ha i sin sushi är olika sorters kött, kyckling och grönsaker. (källa)