Vad betyder och hur uttalas blånor
Blånor uttalas blån|or plural.
Blånor betyder vid bearbetning av lin el. hampa avskilda grövre kortare tågor.
Ordformer och varianter av blånor
Plural
- blånor
- obestämd grundform
- blånors
- obestämd genitiv
- blånorna
- bestämd grundform
- blånornas
- bestämd genitiv
Blånor är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet blånor
Under senare delen av medeltiden (1100–1400-talen) var snabelskor vanliga. De var gjorda av tyg och hade framtill en lång spets (snabel) som stoppades med blånor eller hö. Av praktiska skäl bands "snabeln", om den var extra lång, upp med en fin kedja, som fastgjordes vid knäet. Förkonstlingen ökades ytterligare genom att en liten klingande bjällra syddes fast på spetsen. Vid dåligt väglag satte man på en undersko med klackar under hälen och trampdynans främre del. Snabelskorna avlöstes på 1500-talet av en motsatt ytterlighet oxmuleskorna (eller björnkloskorna). De var tvära och breda i tån och låga baktill. Under senare delen av 1500-talet blev skorna i stället kortspetsiga.
De grövre linfibrer som frånskiljs vid skäktning och häckling kallas blaggarn eller blånor, som kan spinnas till lägre garnkvalitteter eller användas löst som stoppning i kuddar, madrasser o d.
En textilfiber är långsmal och har en diameter mindre än 0,1 millimeter. Längden är minst hundra gånger diametern.. Man skiljer mellan långa fibrer, så kallade filamentfibrer, och korta fibrer, så kallade stapelfibrer. Konstfiber har som regel längre fiberlängd än naturfiber. Tidigare gav man ofta filamentfibrer efterledet -silke (exempelvis rayonsilke) och stapelfibrer efterledet -ull (exempelvis rayonull). Nu är det förbjudet att kalla sådana material med filamentfibrer för silke. Ännu kortare fibrer, ca 5 mm långa, av bomull, kallas för linters. Korta fibrer av lin och hampa kallas blånor.
Blaggarn eller blångarn utgörs av ganska kortfibriga, men spinnbara lintågor, blånor (även blår), som blir över vid linberedningens häckling och vid hampberedning. Tyg vävt av blångarn blir ojämnt och strävt särskilt om blånorna kommer från skäktning.
