Vad betyder och hur uttalas blåsuga
Blåsuga uttalas blå|suga.
Blåsuga betyder växt.
Ordformer och varianter av blåsuga
Singular
- blåsuga
- obestämd grundform
- blåsugas
- obestämd genitiv
- blåsugan
- bestämd grundform
- blåsugans
- bestämd genitiv
Plural
- blåsugor
- obestämd grundform
- blåsugors
- obestämd genitiv
- blåsugorna
- bestämd grundform
- blåsugornas
- bestämd genitiv
Blåsuga är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet blåsuga
Blåsuga (Ajuga pyramidalis) är en ört med underlig form. Den mjuka stjälkens alla ledstycken är förkortade, alla de nedersta bladen (de egentliga örtbladen eller näringsbladen) bildar därigenom en rosett, vars blad ligger tryckta mot marken. Även de övre bladen, som ombildats till högblad, sitter så tätt, att hela den blombärande delen liknar en smal, fyrsidig pyramid. Om bladrosetten frånräknas, har alltså hela plantan sin motsvarighet i översta delen, toppen eller "axet", hos Prunella, Stachys med flera.
Blåsugan är mångårig med kort, stympad jordstam och växer på skogsbackar, torra betesmarker och dylikt. Den är visserligen allmän, men nästan aldrig ymnig och ofta bara som enstaka exemplar.
Blåsugans enda spridningsmekanism är med hjälp av myror, så kallade myrmekokori.
I Närke m fl landskap kallas blåsugan kärringeruka, i Blekinge takgran .
Den virtuella floran - Blåsuga.
Blåsuga i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926).
