Vad betyder och hur uttalas blåtåtel
Blåtåtel uttalas blå|tåtel.
Blåtåtel betyder växt.
Ordformer och varianter av blåtåtel
Singular
- blåtåtel
- obestämd grundform
- blåtåtels
- obestämd genitiv
- blåtåteln
- bestämd grundform
- blåtåtelns
- bestämd genitiv
Blåtåtel är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet blåtåtel
Vid vattendrag med regelbundna vattenståndsvariationer kan mycket breda strandängar bildas. I Sverige förekommer detta särskilt längs Norrlandsälvarna. I den nedre delen av strandängen finns ofta ett mycket rikt växtsamhälle av graminider, alltså gräsliknande växter som blåsstarr, vasstarr och flaskstarr. Ovanför vidtar arter som blåtåtel, madrör och rödsvingel. Även bredbladiga gräs som brunrör och grenrör kan förekomma i stor mängd. Längs de älvar som har sina källor i fjällen finner man fjällväxter som ängsruta, kung Karls spira, kvanne och svarthö. Vid de älvar som byggts ut för vattenkraft förändras som regel vattenståndsvariationerna så mycket att den typiska strandängarna försvinner. Vid exempelvis Vindelälven finns de dock kvar.
Blåtåtel (Molinia caerulea) är en art i familjen gräs, naturligt förekommande från Europa till västra Sibirien, nordvästra Afrika, Turkiet och Centralasien, samt i nordöstra Nordamerika och Oregon. Blåtåteln växer på tuviga myrar, någon gång på kärrängar, mera sällan i lundar, här och där har man funnit den med ljusare, grön- eller brunaktiga blomfjäll, till exempel på flygsand. Den är utbredd över hela Norden, och såsom hårdför mer än de flesta andra gräs, går den upp på de kala fjällen. Arten odlas även som prydnasväxt i trädgårdar.
