Blötdjur Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet blötdjur

1. Glyskoljan livnär sig på bottenlevande kräftdjur, blötdjur och mindre fiskar. (källa)
2. Grönsångaren lever i ljus lövskog och blandskog, ofta bokskogar, och parkanläggningar. Den blir könsmogen efter ett år. Den huvudsakliga häckningstiden är maj till juli. Boet läggs i en håla på marken, vid en buske eller vid sidan av en tuva, bland löv och mossa, ofta bland trädrötter, och är väl dolt. Boet är stort, välvt som en gammaldags bakugn med rund öppning på sidan, byggt av grässtrån, torra blad och mossa, och fodras på botten med fina grässtrån. Honan lägger sex till sju ägg som hon ruvar i tolv till 14 dagar. Ungfåglarna stannar i boet i tolv till 13 dagar. Grönsångaren livnär sig på spindlar, blötdjur, bär, insekter och deras larver. (källa)
3. Gälar är andningsorgan som finns hos vattenlevande djur som blötdjur, kräftdjur, insekter, fiskar och groddjur. Gälarna skyddas av ett eller flera så kallade gällock. Hos fiskar består gällocken av ben- eller broskbitar som skyddar gälarna. Det går att ålderbestämma fiskar genom att koka rent gällocken och räkna årsringarna. (källa)
4. Havskatt (Anarhichas lupus) är en fisk med karakteristiskt utseende som främst lever av kräft- och blötdjur. Havskatt kallas ibland kattfisk på svenska, vilket leder till många felöversättningar av engelskans catfish som avser fiskar som tillhör malarna (havskatt heter wolffish, "vargfisk", på engelska). (källa)
5. Hälleflundran förekommer främst i den bentiska zonen och är semipelagisk. Den uppehåller sig på djup mellan 50 och 1 800 meter, men går även upp på grundare vatten för att söka föda. Flundran lever i närheten av sand-, grus- eller lerbotten. Födan består huvudsakligen av fiskar, men även av bläckfisk, hummer och andra kräftdjur samt blötdjur och andra ryggradslösa bottenlevande djur. Det finns observationer av att även havsfåglar har tagits vid enstaka tillfällen. Den är en av de största äkta benfiskarna (Teleostei) i världen. De är kraftfulla simmare och förflyttar sig långa sträckor. Deras storlek är inte åldersrelaterad utan relaterar till tillgång på föda, konkurrens och mängden hälleflundror. (källa)
6. Hägrarna äter mest fisk, men även kräldjur, grodor, maskar, blötdjur, insekter och liknande. Några arter äter rom från fiskar och groddjur. En häger som söker efter mat kliver oftast omkring tyst och försiktigt i grunt vatten, men kan också stå stilla och lura på de djur som råkar närma sig. En häger som letar mat har ofta en mycket karakteristisk kroppsställning med halsen indragen, nacken vilande på skuldrorna och underkäken vilande på den krökta halsen. Kommer något byte inom räckhåll, sträcker fågeln ut halsen till dess fulla längd och griper bytet blixtsnabbt. Vissa arter använder sina vingar för att skugga vattenytan så att de ser fiskarna bättre. (källa)
7. Vuxna knubbsälar äter nästan bara fisk men ungarna tar även kräftdjur och blötdjur. De jagar enskilt och inte i grupp. En studie utförd 1977-1980 i Skagerrak och Kattegatt konstaterades 20 olika arter av bytesfisk som dominerades av de tre familjerna torskfiskar, plattfiskar och olika arter av sill. Torskfiskar utgjorde 50 %, plattfiskar 26 % och sill 8 % av bytesfiskens vikt. En undersökning från 1989 i Skagerrak visade på 31 arter av bytesfisk, där sill, torsk, blåvitling, vitling, vitlinglyra och bergtunga utgjorde huvuddelen av kosten. Den största skillnaden mellan de båda studierna var att andelen sill mer än fördubblats 1989. (källa)
8. Koljan är en bottenlevande art som vanligen lever på 40 till 130 meters djup, men kan gå så djupt ner som 450 meter. Den föredrar svala vatten mellan 0-20 °C. Koljan lever framförallt av ryggradslösa bottendjur, som små kräftdjur, blötdjur och borstmaskar. Stora individer kan också ta fisk. (källa)
9. Lever i stim på djupt vatten, vanligtvis 50 till 400 m. Kan dock gå så djupt som 2 000 m. Går högre upp under natten. Tar fiskar, kräftdjur, blötdjur och zooplankton både vid bottnen och högre upp. (källa)