Boardfabrik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet boardfabrik

1. Masonit tillverkades i Rundvikfabriken i Västerbotten, så småningom under företagsnamnet Masonite AB. Boardfabriken sysselsatte omkring 90 personer och omsatte omkring 100 miljoner kronor per år. Företaget begärde sig i konkurs den 5 april 2011. Masonite AB var den enda producenten i Europa som använde sig av Masons tillverkningsprocess. Masonite AB köptes 2006 av den norska koncernen Byggma ASA. I maj 2012 packades fabriken ihop och skickades till Thailand. (källa)
2. Tätorten Pilgrimstad växte upp som ett brukssamhälle kring ett sågverk som anlades 1905. Detta ersattes 1952 av en boardfabrik. Ägare var skogsbolaget Bergvik och Ala. Fabriken lades ner 1986 och i dess lokaler har nu ett antal mindre industrier etablerats, bland andra en husfabrik och ett mikrobryggeri, Jämtlands Bryggeri. (källa)
3. Ljusne-Woxna utgjordes ursprungligen av Voxna bruk och Norrljusne bruk med tillhörande sågverk. Voxna bruk hade grundats 1726 av assessor Anders Swab. Han erhöll detta år privilegium på att anlägga en masugn och hammare med 2 härdar intill Selmåns utlopp i Voxnan. År 1729 följde privilegium på att få anläggninga ett manufakturverk vid Sparrefors. Grosshandlare Wilhelm Kempe i Stockholm och handelshuset Wilhelm Röhss och Co i Göteborg blev under 1840-talet så småningom ägare till Voxna bruk med skogstillgångar. På 1850-talet inköpte man en mindre ägovidd vid Ljusnan, utbruten ur Norrljusne by. Där anlades ett större sågverk. Detta kompletterades på 1870-talet med en masugn och mekanisk verkstad, vilka år 1881 tillsammans med sågverket, överläts av Kempe (som kort förut lösköpt firman Röhss och Co:s andelar) till det nybildade Ljusne-Woxna Aktiebolag. Efter Wilhelm Kempes död övertogs verksamheten av svärsonen Walther von Hallwyl. 1882–1883 byggdes lancashiresmedja, vällugn och valsverk. 1883–1884 utökades även verksamheten vid Norrljusne med en kättingfabrik. År 1886 inköptes Ljusneverken (Sörljusne m.fl.), och därmed var företaget regionens största arbetsgivare med fler än 1100 anställda. Anläggningarna i Ljusne fortsatte att utvidgas med bland annat elektriska stålugnar och en fabrik för tillverkning av dieselmotorer. 1915 nybyggdes Norrljusne sågverk med 8 snabbramar. Sörljusne masugn ombyggdes 1921 och blev då den största europeiska träkolshyttan. En kolugnsanläggning som startats 1898, och senare kompletterats med en träoljefabrik, nedlades 1922. Samma år började även järnframställningen att avvecklas genom att Norrljusne bruk lades ned. Rationaliseringarna som syftade till att koncentrera Ljusne-Woxnas tillverkning på huvudsakligen träprodukter gjorde att även att Sörljusne lades ned 1934. Istället byggdes en boardfabrik och ett par år senare en plywoodfabrik. 1942 tillkom en fabrik för monteringsfärdiga trähus. (källa)