Bofast Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bofast

1. Termen husmand har varit särskilt vanlig i Danmark och Skåne som beteckning på en bofast man på landet med eget hus. I likhet med torparen ägde husmannen inte någon andel i byns marker och skulle betala arrende till markägaren, eventuellt i form av dagsverken, men medan torparen försörjde sig genom att bruka den jord som hörde till torpet, var husmannen hantverkare, soldat eller lantarbetare. Hans mark bestod av hustomten och kanske därtill en beteshage och en mindre åkerlapp som inte kunde räcka till för en familjs uppehälle, men möjligen för att försörja familjen med mat. (källa)
2. Ockupationen av det tidigare kasernområdet Christiania i Köpenhamn är den utan jämförelse längsta. Våren 1971 intog de 20 första ockupanterna 170 byggnader och i dag har området en bofast befolkning på uppemot 800 personer. Myndigheterna har vid ett flertal tillfällen försökt avhysa ockupanterna, men hittills utan framgång. (källa)
3. Bonde (fornsvenska: boandi, bondi, egentligen particip presens av bua, boa, 'boende', 'bofast') är en person som arbetar inom jordbruk. Ordet är synonymt med orden lantbrukare eller jordbrukare. I vidare mening har det använts även om andra på landsbygden bosatta befolkningen, det vill säga allmogen i stort. Idag inkluderas normalt även boskapsskötare (person som arbetar inom djurskötsel) i begreppet. Bonde kan även syfta på en person som tillhörde bondeståndet. Ordet bonde har i olika tider och situationer antingen använts som en neutral yrkesbeteckning, ett skällsord eller en hedersbenämning. (källa)
4. I december 2003 invigdes linfärjan Kosterlänken, som går i Kostersundet mellan Nord- och Sydkoster. Färjan har underlättat väsentligt för bofasta och besökande på Koster att ta sig mellan öarna. Färjan kan ta upp till 12 personer samtidigt, och kan även transportera mindre fordon som flakmopeder, fyrhjulingar och släp. Under sommaren är linfärjan bemannad, men under vintern får boende med certifikat på öarna köra färjan själva. (källa)
5. Traditionellt var manchuerna till största delen ett bofast, åkerbruks- och hantverksidkande folk och antog buddhismen. Blott några få nordliga stammar, soloner, daurer och andra, vilka dock snarare torde böra anses som egentliga tunguser, håller ännu fast vid sin ursprungliga schamanism och sitt nomadiska levnadssätt. I militäriskt hänseende indelades manchuerna traditionellt i de åtta fänikorna, varför de även kallas Baqi ("åtta fanor"), men som blott väpnade med pil och båge används de vapenföra mer som jägare än som soldater. (källa)
6. Slovener (slovenska: Slovenci) är en sydslavisk folkgrupp, till övervägande delen bofast i republiken Slovenien, där de talar det slovenska språket. Slovenskans klassificering som sydslaviskt språk är dock inte självklar. Det finns de som menar att slovenerna är en västslavisk folkgrupp och att slovenskan i grunden är ett västslaviskt språk, men som utvecklats under sydslavisk påverkan . I slovenskan finns isoglosser, såsom grammatiska och lexikala likheter, delade med västslaviska språk , speciellt med tjeckiskan och slovakiskan, vilket tyder på att slovenskan är en gammal "brygga" mellan syd- och västslaviska språk. Fram till tidig medeltid var det geografiska område (Österrike och Ungern) som nu separerar syd- och västslaviska områden befolkat av slaviskspråkiga, med ett dialektkontinuum mellan det som blev syd- och västslaviska språk. Dessa gamla "språkbryggor" mellan syd- och västslaviska områden upplöstes sedan ungrarna intagit Donaubäckenet, slovenerna hamnat under tyskspråkigt styre och bayersk invandring till det slovenskspråkiga området i Alperna skedde. En studie publicerad 2013 av de slaviska språkens evolutionära släktskap (fylogeni), beräknad med två olika modeller utifrån lexikala och grammatiska data för språken, ger också stöd för att slovenskan är nära släkt med både syd- och västslaviska språk . Modellberäkningarna visar att slovenskan kan ha avskiljts till en egen gren i det slaviska språkträdet innan grupperingarna väst-, öst- och sydslaviska språk uppkom, alternativt avskiljdes tidigast från en gren som senare gav upphov till de västslaviska språken tjeckiska och slovakiska, samt andra sydslaviska språk. Den äldsta kända inflyttningsvågen av slovenernas slaviskspråkiga förfäder till dagens Österrike och Slovenien kom från västslaviskt kulturområde , vilket, bl.a., arkeologiska fynd som klassas som tillhörande Prag-kulturen visar. Sammantaget torde det idag finnas omkring 2,2 miljoner människor i världen som anser sig vara slovener. (källa)
7. De kringvandrande apostlar grundade små församlingar överallt där de predikade och omvände befolkningen. De personligen stannade inte kvar hos dem, utan dessa små församlingar fick klara sig på egen hand och så efter hand blev det ett bofast prästerskap vald bland församlingens medlemmar, lokala biskopar och diakoner och presbyter. Dessa nya ledare tolkade läran bäst de själv fattade, efter apostlarnas avresa, och så småningom, ju mer tiden gick, även kyrkofäderna, allt mer utan någon direkt kontakt med varken Jesus själv eller apostlarna eller apostlarnas lärjungar. (källa)
8. Boplatserna ser olika ut under olika tidsperioder och på olika platser på jorden. Stenålderns boplatser varierar till exempel, i utseende och typ, från de första städerna (som framförallt finns i mellanöstern) till relativt enkla, ofta säsongsbetonade fångst- eller insamlingsplatser. På vissa platser blir man alltså bofast redan mycket tidigt, medan man på andra platser fortsätter leva ett mobilt liv som jägare-samlare ännu i modern tid. Städer förekommer inte i Norden förrän vid vikingatidens början. (källa)