Bohuslän Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bohuslän

1. I Sverige finns gabbro i bland annat Uppland, därådmansö kan nämnas, och i Bohuslän, där Brattön och Älgön består av gabbro. (källa)
2. I Skandinaviens fjälltrakter är glimmerskiffer allmänt förekommande. Vid Glava i Värmland och Nordön vid Tjuvkil i Bohuslän har grå glimmerskiffer brutits till takskiffer. Av Nordöns glimmerskiffer, som är relativt grovskiffrig, har tillverkats golv- och trottoarplattor. (källa)
3. Utnämningen av Fredrik I ledde till flera oroligheter. Den svenske kungen, Gustav Vasa, utnyttjade tillfället genom ett försök till invasion av de danska provinserna, samtidigt som städerna Malmö och Köpenhamn fortfarande stödde Kristian II och belägrades av den danske kungens styrkor. De två städerna kapitulerade i början av 1524 och den 1 september samma år slöts ett avtal mellan Fredrik I och Gustav Vasa i Malmö som innebar att svenska styrkor drog sig tillbaka från Blekinge, men att Sverige fick behålla Bohuslän tills vidare. Den danska allmogen, borgarna och bönderna, hade däremot gynnats av Kristian II:s politik och flera bondeuppror bröt ut i landet. Länsmannen på Visborgs slott på Gotland, Søren Norby, som stödde Kristian II, tog tillfället i akt och skickade stöd till upproren. Tyge Krabbe, som av Fredrik I utnämnts till länsman för Helsingborgs slott, mötte upprorsarmén men var tvungen att dra sig tillbaka. Norby belägrade därefter Helsingborgs slott, men samtidigt lyckades en lybsk flotta skära av dennes försörjningslinjer från Gotland och förstärkningar från Själland skeppades över till Malmö. De nya styrkorna under Johan Rantzau förenades med Tyge Krabbes och den 28 april 1525 besegrades Norby utanför Lund i ett slag som utvecklade sig till en ren massaker på bondearmén. Han drog sig tillbaka till Landskrona, där han till slut kapitulerade. Under Fredrik I:s fortsatta styre fick högadeln tillsammans med hansestaden Lübeck allt större privilegier, vilket ökade dessas stöd för kungamakten. (källa)
4. Det sydsvenska halmtaket, som förekommer i Skåne, Blekinge, Halland, södra Bohuslän, sydöstra Västergötland och södra Småland. Det är av samma slag som de tak som förekommer i Danmark och Tyskland. Här binds halmen vid slanor och läkt som vilar på takens åsar. Typen har tidigare inte förekommit så långt norrut, utan spreds ännu i slutet av 1800-talet till de nordligare trakterna av detta område på det mellansvenska halmtakets bekostnad. (källa)
5. Harsyra (Oxalis acetosella), i Bohuslän också kallad surklöver, är en flerårig växt inom släktet oxalisar och familjen harsyreväxter. Andra äldre namnformer är harväppling, gökmat, värhane, göksyra, kukukål, qvällsöf, töstgräs. Bladen är ätbara och har en syrlig smak, vilket beror på den höga halten oxalsyra. För mycket oxalsyra kan vara skadligt, så den ska inte ätas i stora mängder. (källa)
6. Hasselsnoken finns i södra delarna av Sverige, främst längs ostkusten från Skåne till Uppland, utefter västkusten i Halland, Västergötland och Bohuslän samt kring de stora mellansvenska sjöarna. Ingenstans i landet är den dock vanlig. (källa)
7. hafsvarg (av engelska sea-wolf, Bohuslän). (källa)
8. I Sverige växer havtorn främst längs med östersjökusten, mest allmänt i Uppland. Den förekommer också på enstaka platser i Bohuslän, på Öland, i Skåne och i Upplands inland och längs Bottenviken i Norrbotten. (källa)
9. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (källa)
10. I Sverige har man hittat hällmålningar främst i norra Sverige men efter tre fynd i Bohuslän, bland annat i Tumlehed på Hisingen, och åtta i Värmland så har man reviderat uppfattningen att den bara skulle vara en nordsvensk företeelse. Man har bland annat hittat hällmålningar i Jämtland vid Hästskotjärn, Fångsjön, två vid sjön Skärvången och ett antal i Härjedalen där den mest kända finns på fjällplatån Flatruet. I Ångermanland har man hittat målningar i Härnösand, i Anundsjö, Fjällsjö, vid Högberget i Ramsele och vid Åbodsjön i Sidensjö socken. De nordligaste är hittade i Fredrika, på Finnforsberget ovanför Finnforsfallet i Skellefteå kommun samt utanför Jokkmokk i Lappland. (källa)