Bokmål Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bokmål

1. och motsvarar isländska hérað, nynorska herad, bokmål och danska herred. Härad har tre pluralformer (härad, härader och häraden) och två bestämda pluralformer (häradena, häraderna). En skillnad har uppkommit mellan finlandssvenskt och sverigesvenskt språkbruk: i finländsk lagstiftning används pluralformerna flera härad, de häradena, medan i Sverige (där ordet ej används i lagstiftning), härader och härad är de vanligaste pluralformerna, och häraderna den vanligaste bestämda pluralformen. (källa)
2. bokmål) Norsk Stålforbund. (källa)
3. I det svenska riksspråket används ordet fjäll framför allt om berg i de nordiska länderna, men ibland även om berg med en form som är karaktäristisk för att ha skapats av stora ismassor och därför utmärks av relativt flacka sluttningar och avrundade former. I Västsverige (och Norge) kan ett fjäll vara ett berg eller ett flackt landskap som är mer höglänt än omgivningen. I norsk bokmål används ordet fjell om berg i alla länder. (källa)
4. Artikeln är delvis en översättning från Wikipedia på norska (bokmål). (källa)
5. Modern danska har ungefär samma kongruensböjning som modern svenska, men helt utan skillnaden i semantiskt kön (utom i personliga pronomina). Modern norska har olika språkbruk, beroende på vilken av huvudformerna (bokmål/riksmål eller nynorsk) som används, och delvis beroende på vilken del av landet man kommer från. Kongruensböjning uppehålls mer i attributställning än i predikatsfyllnad. I nynorsk kongruensböjer man efter tre grammatiska genus, med en tydlig skillnad mellan femininum och maskulinum (ein gutt, en pojke, ei jente, en flicka). Samma skillnad var till för inte så länge sedan rätt vanlig i en del svenska dialekter. (källa)
6. I såväl nynorska som bokmål finns ordet lagom, med samma uttal, stavning och snarlik innebörd. Bland språk som inte har en direkt översättning, finns det dock ord med liknande betydelse som kan användas i översättningar, förutsatt att man godtar den lätta semantiska skillnaden. I exempelvis norska finns motsvarande ord som "passelig" och i danska "tilpas". Även serbokroatiska ("taman"), estniska ("paras"), isländska (meðallagi), thailändska (พอเพียง - phor phiang) och japanska ("丁度, chōdo") har motsvarande ord. På många språk finns ordet moderat som betyder 'måttfull' eller 'måttlig'. (källa)
7. Nynorska (på norska nynorsk) är en av de två officiella målformer som tillsammans utgör det norska skriftspråket. Den andra målformen kallas för bokmål. Före 1929 kallades nynorskan landsmål. Landsmålet blev ett jämställt, officiellt sätt att skriva norska genom det så kallade Sidestillingsvedtaket, ett beslut av Stortinget 1885. Nynorska blev ett alternativ till riksmålet, som skriftligen var nästan identisk med danska. Landsmål bytte namn till nynorska 1929 efter ytterligare ett beslut i Stortinget. Än i dag finns ingen "riksnorska". (källa)
8. Karaktäristiskt för långhuset är vindögat, rökgångens öppning ovanför gaveln, som lånat sitt namn till ordet för fönster i såväl gaeliskan (fuinneog), norskan (vindu (bokmål), vindauga (nynorska)), danskan ("vindue") som engelskan (window). Huset hade alltså en eldstad i mitten av huset, utan skorsten. Istället leddes röken ut genom vindögat med hjälp av självdrag. (källa)