Bokstavsordning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bokstavsordning

1. Islänningar använder inte släktnamn, utan sätter i stället ett patronymikon (av typen Gunnlaugsson eller Finnbogadóttir) efter tilltalsnamnet. Islänningarna föredrar att bli omnämnda med tilltalsnamnet. Som en kuriositet kan nämnas att telefonkatalogen är sorterad i bokstavsordning efter förnamnet. (källa)
2. Sveriges skattläggningar på bland annat 1500- och 1600-talen innefattade uppräkningar av orter (byar och bruksorter) i varje socken. Årliga räntan var vanligen sorterad efter byar efter en viss given ordning i socknen, ofta en medsols genomgång, men på sina håll även efter hamnor eller skeppslag. När mantalslängder börjar följde de en liknande struktur, men redovisades separat ibland redovisades torp separat. Vanligen redovisades dock soldater, sätesgårdar och prästgårdar och andra hushåll med vissa undantag från mantalsplikten separat. I årliga räntan blev däremot praxis att torp redovisades under de byar på vars ägor de var belägna. Då husförhörslängder börjar föras indelad efter ortnamn efter liknande principer, ofta dock med soldater och fattigstuguhjon redovisade separat. Då många socknar under 1800-talet växte blev det ofta praxis med ett alfabetiskt register för att kunna återfinna en by eller ett torp. Relativt tidigt övergick man till ortsindelning av husförhörslängden i bokstavsordning. Det blev också vanligare att man följde jordebokens praxis att återge torp under de byar på vars ägor de var belägna. Det var också ganska vanligt att större socknar i husförhörslängden uppdelades i fjärdningar eller sexmansrotar. Orten kunde på landsbygden vara en by eller en bruksort, och i tätorten ett kvarter. Orterna var i sin tur indelade i fastigheter, torp eller gårdar, där varje fastighet eller gård i allmänhet hade ett eget uppslag (folio) i husförhörslängden. Församlingen eller socknen kunde även vara indelad i flera numrerade soldatrotar, som var och en i regel bestod av två mantal (ofta med flera gårdar än så) samt ett antal underlydande torp på landsbygden eller flera kvarter i staden, vilka tillsammans ansvarade för rekrytering av en soldat, finansiering av en skola och fattigvård, med mera. (källa)
3. Ett fordon har normalt flera olika typer av belysning, här nämnt som Belysningstyper. Dessa är kategoriserade i bokstavsordning efter typ av belysning och kan förekomma på ett eller flera ställen på fordonet. Notera att inte alla fordon har alla belysningstyper utan vissa förekommer endast på vissa fordon under vissa förutsättningar. Det som beskrivs i denna artikel är i huvudsak de tekniska aspekterna för varje belysningstyp och regler från UNECE, men tänk på att kontrollera lokala lagar och regler. Följande relaterade artiklar finns. (källa)
4. Personregister är listor på personnamn som oftast är upplagda i bokstavsordning enligt efternamn. Döda personer anges då i regel alltid med de namn de hade vid bortgången. (källa)
5. Släkte Apodemus (i bokstavsordning). (källa)
6. Register, kataloger och arkiv sorteras i bokstavsordning i första hand baserat på efternamn, i andra hand förnamn. Därför skrivs personnamn ofta på formen Efternamn, Förnamn i register. På Island, där patronymikon är norm, sorteras istället på förnamnet. (källa)
7. Vad beträffar hybrider skriver man oftast föräldraarternas artepitet i bokstavsordning, Anemone nemorosa × ranunculoides, men om det är en hybrid där man vet vilken art honan är skrivs dess epitet först, exempelvis ätlig groda (Rana lessonae × ridibunda). Detta gäller dock inte för växter som, om inget annat anges, alltid skrivs i bokstavsordning. (källa)
8. Alfabetisk ordning, även kallad bokstavsordning, är en rad av ett antal ord eller fraser efter bokstävernas plats i alfabetet. Vad som är alfabetisk ordning skiljer sig åt mellan olika språk. I svenskan är Å, Ä och Ö egna bokstäver, men inte i tyskan, där de ses som varianter av A respektive O. Därför placeras i svenskspråkiga alfabetiska listor Å, Ä och Ö efter Z, men i tyskspråkiga placeras Ä tillsammans med A. (källa)