Bolsjevikisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bolsjevikisk

1. Många historiker anser att Stalin-regimen förorsakade en artificiellt iscensatt svält för att bryta de ukrainska böndernas motstånd mot kollektiviseringen av jordbruket. Denna uppstod genom att de sovjetiska myndigheterna krävde in spannmål och kreatur från Ukrainas bönder enligt mycket höga kvoter som var omöjliga att nå och som inte tog hänsyn till missväxt och växlande skördar. 1932 kom en lag som gjorde stöld av "socialistisk egendom" till ett grovt brott. Det innebar att stöld av t.ex. en säck med vete kunde straffas med döden genom arkebusering. Svälten spred sig explosionsartat under våren 1933, men ingen hjälp kom från Moskva. Under samma tidsperiod exporterades mer än en miljon ton spannmål till länder i väst. Landsbygdsbefolkningen led svårt och kannibalism förekom. I städerna var svälten mindre omfattande – där var man i högre grad bolsjevikiskt russifierad och fick ta del av den mat som myndigheterna beslagtog. (källa)
2. Invald i konstituerande nationalförsamlingen, gjorde Tjernov den 11 december ett fruktlöst försök att få den i funktion, han valdes därefter vid dess första och enda sammanträde (den 18 januari 1918) till församlingens president. Redan följande natt sprängdes emellertid församlingen av bolsjevikiskt sinnade matroser. Tjernov, som redan förut av ett revolutionstribunal i Sankt Petersburg fått mot sig utfärdad arresteringsorder för "kontrarevolutionära handlingar" (tidningsangrepp mot Vladimir Lenin och Lev Trotskij), tvingades fly från huvudstaden. Han innehade sedermera en tid en framskjuten ställning inom antibolsjevikiska motregeringar i östra Ryssland och Sibirien, men kom snart som alltför radikal i delo med den under amiral Aleksandr Koltjaks ledning rekonstruerade antibolsjevikiska regeringen i Omsk och lär en tid på dennas order ha hållits fängslad. Han gick därefter i landsflykt i USA. (källa)
3. Platsen hade länge varit en rastplats på den förgrening av Sidenvägen som gick genom Tian Shan, möjligen anlagd av sogdianerna, då den uzbekiske khanen i Kokand efter att ha erövrat området lät bygga ett lerfort på platsen år 1825. Den 24 oktober 1862 erövrades det av ryska trupper, som 1864 jämnade fortet med marken. Det byggdes dock upp 1877 och var efter detta en betydande befästning. Staden grundades 1878 som Pisjpek (Пишпек). Den förblev en del av Tsarryssland fram till ryska revolutionen, sedan av Sovjetunionen. År 1926 döptes staden om till Frunze (Фрунзе), efter Michail Frunze, en lokal bolsjevikisk militär som bidrog till att slå ner motståndet i området, och blev huvudstad i Kirgiziska ASSR, från 1936 i Kirgiziska SSR fram till att Kirgizistan blev självständigt 1991, då det nuvarande namnet antogs. (källa)
4. Vid tiden för branden åt rikskanslern Adolf Hitler middag hos Joseph Goebbels. När Goebbels fick ett telefonsamtal om branden avfärdade han det först som en lögn men när nästa samtal kom meddelade han Hitler. Båda anlände till riksdagshuset just när branden höll på att släckas. På plats mötte de riksdagens talman, Hermann Göring, som öppet beskyllde kommunisterna för branden och sa att en av de ansvariga hade gripits för att ha anlagt den. En holländsk murare, 24-årige Marinus van der Lubbe, tidigare medlem i Nederländernas kommunistiska parti, hittades av polis inuti den brinnande byggnaden och arresterades för anstiftan till mordbrand. van der Lubbe hävdade att han hade utfört dådet ensam men den 28 februari proklamerade flera dagstidningar att Tyskland hade drabbats av en bolsjevikisk revolution. (källa)
5. Under april 1920 när den azeriska armén bands upp i strider med lokala armeniska styrkor, togs Azerbajdzjan över av bolsjevikerna. Efter detta kom de omstridda områdena Karabach, Zangezur och Nachtjivan under armenisk kontroll. Under juli och augusti dock, ockuperade Röda Armén Karabach, Zangezur, och en del av Nachtjivan. Armenien undertecknade den 10 augusti 1920 en preliminär överenskommelse med bolsjevikerna, där en tillfällig bolsjevikisk ockupation tilläts i dessa områden tills en slutlig lösning skulle kunna uppnås. Armenien och Georgien togs också över av bolsjevikerna 1921, vilka ville vinna folkligt stöd genom att till Armenien utlova Karabach, tillsammans med Nachitjevan och Zangezur (en landremsa som skiljer Nachitjevan från resten av Azerbajdzjan). Dock hade också Moskva långtgående planer angående Turkiet - med hopp om att med lite hjälp från Ryssland, få det att utvecklas enligt kommunistiska riktlinjer. För behovet av att gå Turkiet till mötes, accepterade Moskva en uppdelning så att Zangezur skulle stå under armenisk kontroll, medan Karabach och Nachtjivan skulle hamna under azerisk kontroll. Hade så inte varit fallet, skulle Stalin ha lämnat allt detta under armenisk kontroll. Resultatet blev att Nagorno-Karabach autonoma oblast etablerades inom Azerbajdzjanska SSR den 7 juli 1923. (källa)
6. Det medeltida begreppet Tredje riket omvandlades av den tyske författaren Arthur Moeller van den Bruck (1876–1925) som i boken Das dritte Reich (1923) talade sig varm för ett nytt enat Tyskland utan motsättningar mellan högern och vänstern. Det var till honom nazisterna också hänförde begreppet som ett ideal för politisk enhet, men begreppet tredje riket hade använts redan 1919 av Ibsen-bearbetaren Dietrich Eckart, så riktningen för den influensen är omstridd. Bruck argumenterade både mot kapitalismen och den internationella socialismen och förespråkade tysk nationell socialism. NSDAP:s grundare Anton Drexler och Hitler betonade socialism för de tyska arbetarnas rätt, i uttalad motsats mot den statsupplösande kommunistinternationalen. Således framhölls det Tredje riket som en nationell idealstat, istället för orättvis kapitalism och en judepåverkad bolsjevikisk sovjetstat. (källa)
7. Aleksandr Antonov – Grigorij Vakulintjuk, en bolsjevikisk sjöman. (källa)
8. Vid Ryska kommunistpartiets åttonde partikongress deltog Smirnov såsom delegat för den femte armén. Den 20 mars 1919 höll han ett tal inför kongressen om användandet av tidigare tsarofficerare (som i partiet gick under beteckningen "specialister") och politiska kommissarier i Röda armén. Som svar på anklagelser från Grigori Sokolnikov att han skulle motsätta sig användandet av officerarna, som vid det här laget hade blivit en grundläggande programpunkt i bolsjevikisk militärstrategi, förnekade han att han skulle föredra bruket av partisangrupper i det ryska inbördeskriget. Däremot varnade han för de bristfälliga politiska mekanismer som de sovjetiska myndigheterna hade till sitt förfogande för att kontrollera dessa officerare. Han talade för upphävande av Dekretet om revolutionära militärråd och sade till kongressen. (källa)
9. I början av 1930-talet krossade han med utstuderad grymhet bonderevolter i norra Kaukasus och västra Sibirien. Han efterträdde Molotov som partichef i Moskva, blev föremål för en hjältedyrkan som närmade sig Stalins och inledde byggandet av bolsjevikisk metropol genom att spränga historiska byggnader, som Kristus Frälsarens katedral. (källa)
10. Den 7 november 1917 utbröt den ryska Oktoberrevolutionen. Den ryska arbetarklassen, ledda av det starka bolsjevikiska kommunistpartiet och Lenin, grep makten och grundade Sovjetunionen. (källa)