Bom Synonymer Betyder Uttal

• miss

Hur används ordet bom

1. I Sverige finns 8 500 plankorsningar (förutom för Inlandsbanan och museijärnvägar, dessa ingår inte i Banverkets ansvar och statistik). Banverket planerar inom de närmaste tio åren halvera antalet och låta dem som blir kvar vara säkrare genom att förse dem med helbommar, ljud- och ljussignaler med mera. (källa)
2. Den vanligaste typen av mobilkran består av en teleskopisk bom av järn eller stål, fastsatt på en mobil plattform via ett gångjärn. Ett system av hydraulcylindrar eller kablar kan höja och sänka bommen. Den kraftkälla som driver hydraulpumparna är vanligtvis en dieselmotor. Bommen som kroken sitter i är oftast in- och utskjutbar, teleskopisk. (källa)
3. Sax (ofta även kallad för kryss) – två bommar läggs som ett kryss där den ena bommens ände vilar mot hinderstödet och det andra på marken. Denna hindertyp används mest vid träning och inskolning av unga hästar där den lägsta mittenpartiet inbjuder till att hoppa centrerat över hindret. (källa)
4. Gipp, vändning undan vinden eller undanvindsvändning, är en manöver i segling där en segelbåt eller ett segelfartyg faller av tills man har vinden rakt akterifrån, låter aktern passera vindögat och fortsätter vändningen tills storseglet (eller det största snedseglet) får vinden in från baksidan och drar den eventuella bommen med sig till den andra sidan. När seglet så bytt sida seglar man för nya halsar, alltså med vinden in från andra sidan. I hård vind kan det vara besvärligt att genomföra en kontrollerad gipp om båten har stora snedsegel satta, medan en undanvindsvändning är odramatisk med råsegelriggade farkoster. (källa)
5. Grävmaskiner består av en undervagn, överdel samt aggregatdel. Överdelen har en motor- och hyttdel som fritt kan roteras i förhållande till undervagnen. Själva grävarbetet utförs med grävaggregatet som är uppbyggd av två fasta länkar, bom respektive sticka/skaft, som manövreras med hydraulik som ännu fram till i början på 1960-talet manövrerades av stålvajrar och vinschar som drog upp skopan. Den senare typen benämndes "Lingrävare". På riktigt stora grävmaskiner kan stålwire fortfarande förekomma. På senare tid har så kallad "trippelbom", "knäckbom" eller "citybom" kommit till användning, där en extra, hydrauliskt manövrerad led lagts in där "monobommen" är böjd. Istället för skopor kan även andra typer av redskap, som till exempel tjälkrok, asfaltskärare, grip, eller pallgafflar anslutas till redskapsfästet som vanligtvis (på maskiner upp till cirka 50 tons totalvikt) är hydrauliskt reglerat. Under de senaste tio åren har förekomsten av eftermonterade skördaraggregat (se Skogsmaskin) på grävmaskiner ökat markant, detta som ett bra komplement vintertid då vanliga grävarbeten ofta står still. En annan bidragande orsak är att en sådan maskin är billigare än en komplett skördare. Grävmaskinen används som markberedare där marken kräver att den bereds med grävmaskin, detta kan bero på flera olika orsaker: vattenrik mark, område med risk för uppfrysnig av plantor, eller när man har gjort andra ingrepp i skogen med grävmaskin som stubbrytning och dikesrensning på kallytor. (källa)
6. Dumbom är en svensk långfilm från 1953 i regi av Nils Poppe. Detta är den femte och sista filmen om den lilla perfektionisten Fabian Bom. Nils Poppe spelar här en dubbelroll, dels rollen som borgmästaren Fabian Bom, dels rollen som Fabians tvillingbror, cirkusclownen "Dumbom". (källa)
7. De äldsta konstruktionerna för "låsning" av dörrar är en regel eller hasp som fixerar dörren på insidan, ett förstadium till låset. Det grekiska tempellåset var försett med en rem som från bommens insida gick ut genom ett hål i dörren. På det viset kunde man skjuta för dörren utifrån. Man öppnade med en böjd metallstav, en föregångare till nyckeln. Sådana lås var i bruk på 400-talet f. Kr. och beskrivs av Homeros. (källa)
8. En rå är en stång, ett rundhult, på förkant av en mast. Den är vanligen inrättad för att bära upp och hålla ut ett segel, råsegel, vars överkant är fäst till rån. Även de smärre bommarna litsade till överkanten av vissa flygande segel (t.ex. toppsegel, ledsegel) kallas rår. Änden på en rå benämns nock eller rånock. (källa)
9. Läns är en bog vid vilken man har vinden akterifrån (bakifrån), så att vinden fyller båtens segel likt en "säck". På alla andra bogar, inklusive slör, kommer vinden in i seglet vid dess förligare lik, följer seglet likt luftströmmen följer en vinge på ett flygplan, och lämnar seglet vid dess aktre lik. Läns och slör kallas med ett gemensamt namn för undanvind. Plattläns betecknar att vinden kommer rakt akterifrån, varvid man kan skota förseglet i lovart, alltså på motsatt sida storseglet. Negativ läns innebär att man seglar med vinden snett bakifrån och bommen framför masten, alltså att man passerar den riktning då båten normalt skulle gippa. Detta går bara att göra på båtar som saknar vant. (källa)