Bondestånd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bondestånd

1. Bondeståndet var en politisk gruppering med representation vid lantdagarna i Storfurstendömet Finland fram till 1906. Bondeståndet i Finland omfattade ägare till i mantal satt frälse- och skattejord, åboar på kronohemman och arrendatorer på kronoboställen, kungsgårdar och kungsladugårdar, såvida de inte tillhörde något av de andra ständerna eller var statstjänstemän. (källa)
2. Anders Peter Andersson (i riksdagen kallad Andersson i Bohyttan), född 18 september 1813 i Tjällmo socken, död 12 december 1894 i Tjällmo socken, var en svensk riksdagsman i bondeståndet. (källa)
3. Befordringen till lagman uteblev emellertid, och Odhelius kastade sig in i det politiska livet som en energisk anhängare av mösspartiet. Han uppges vara författare till den märkliga partiskriften Upplysning till svenska folket om anledningen, orsaken och afsigterna med urtima riksdagen 1769 – dock är denna uppgift oviss, och troligen är skriften ett alster av flera olika mösskribenter – samt spelade vid riksdagen 1771–72 en betydande roll som bondeståndets sekreterare. (källa)
4. Han fortfor att även vid de följande riksdagarna vara verksam för mössornas intressen, och när de kom till makten utsågs han vid 83 års ålder till president i Svea hovrätt 1768. Trots sin ofrälse börd gav han vid flera tillfällen tillkänna ett stötande aristokratiskt övermod, såsom bland annat framgår av bondeståndets anhållan vid 1760–1762 års riksdag, att han skulle ställas under fiskaliskt åtal för att han kallat bondeståndet tjänstekvinnornas söner. (källa)
5. Vanberg föddes på Vaanila rusthåll i Lojo, efter vilket han på äldre dagar tog sitt släktnamn. Han lärde sig i motsats till flertalet bönder vid denna tid att läsa och uppenbarligen även svenska språket, trots att han bodde norr om språkgränsen. Han beskrivs som processlysten, våldsam, supig och övermodig, men utsågs trots det till medlem av bondeståndet som representant för Raseborgs län vid riksdagarna 1664, 1676, 1678, 1680 och 1682. Vid riksdagen 1680 tjänstgjorde han en del av tiden som bondeståndets talman, av allt att döma på grund av den gunst han åtnjöt hos Karl XI, som använde honom som ett redskap i kampen mot adeln. Vid riksdagen 1682 gjorde han sig dock omöjlig i ståndet bland annat genom sin rapportering till kungen och höll på att bli utkastad genom fönstret, men räddades av andra bönder från Finland. (källa)
6. Anders Ahlqvist (i riksdagen kallad Ahlqvist i Södra Surte) död 19 december 1811 i Angereds socken, var en svensk hemmansägare och riksdagsman i bondeståndet. (källa)
7. Han företrädde bondeståndet i Aspelands och Handbörds härader vid ståndsriksdagarna 1859/60, 1862/63 samt 1865/66, och var ledamot i andra kammaren för Aspelands och Handbörds domsagas valkrets 1867–1869 samt från 1876 till sin död 1883. År 1867 tillhörde han Ministeriella partiet, men han var snart en av stiftarna av Nyliberala partiet där han kvarstod under återstoden av mandatperioden. I likhet med många åsiktsfränder från det gamla bondeståndet var han till en början kylig mot Lantmannapartiet, men vid återinträdet i riksdagen 1876 anslöt han sig dock till detta, som under mellantiden mera närmat sig hans åsikter. Han kvarstod sedan i Lantmannapartiet resten av sin riksdagstid. I riksdagen var han bland annat ledamot av statsutskottet 1867 och 1876, lagutskottet 1879 samt konstitutionsutskottet 1880–1883. (källa)
8. Danneman (fornsvenska dandeman, dughandeman), duglig, pålitlig, redbar man (företrädesvis om män av allmogen). Under ståndsrepresentationens tid användes uttrycket "Redlige dannemän!" av kungen som tilltal till bondeståndets representanter. Såsom sådant nyttjades det sista gången vid ståndets avskedsuppvaktning hos kungen och änkedrottning Josefina 22 juni 1866. Den motsvarande feminina formen är dannekvinna. (källa)