Vad betyder och hur uttalas bordun
Bordun uttalas bord|un [-u´n] -en -er.
Bordun betyder liggande ton t.ex. i säckpipa som ackompanjerar melodi.
Ordformer och varianter av bordun
Singular
- bordun
- obestämd grundform
- borduns
- obestämd genitiv
- bordunen
- bestämd grundform
- bordunens
- bestämd genitiv
Plural
- borduner
- obestämd grundform
- borduners
- obestämd genitiv
- bordunerna
- bestämd grundform
- bordunernas
- bestämd genitiv
Bordun är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet bordun
Genom att ändra munnens form och blåsa samtidigt som man spelar går det att förstärka olika övertoner. Det finns flera sorters mungiga, allt mellan diskant och bas. Rent musikaliskt hålls tonen tillbaka av en bordun (grundton) när man spelar instrumentet. Man kan stämma mungigan i alla tonarter och det finns även mungigor som kan spela alla tonarter.
En orgelpunkt är en uthållen ton, vanligen i basen, över vilken harmonierna växlar, stundom starkt dissonerande med den liggande tonen. En orgelpunkt kan också bestå av fler toner, till exempel en liggande kvint eller kvart. Benämningen kan möjligen härledas ur benämningen på en stil inom tidig europeisk flerstämmighet, organum, där orgelpunkten är ett karaktäristiskt inslag, liksom även i barockmusiken, där den antingen kan inleda ett stycke eller bilda den krönande slutpunkten i en längre utveckling. Många fugor av Bach är utvecklade på just det senare nämnda sättet. Johannes Brahms, Pjotr Tjajkovskij och Jean Sibelius är alla exempel på senare komponister som ofta i sina kompositioner gjort bruk av orgelpunkter, hos de båda senare nämnda förekommer ofta orgelpunkt på molltersen. Vissa folkliga instrument, till exempel säckpipan och vielle får mycket av hela sin karaktäristik från just det ständiga ackompanjemanget av en orgelpunkt, som då oftast kallas bordun.
Inom indiska musiken förkastar man ofta den tempererade stämningen av instrument (västerländska exempel, piano, gitarr med flera) eftersom tonerna då skulle avvika från de speciella övertoner som bordunen skapar.
Bordun (från franskans bourdon, "humla") är en oförändrad, ofta låg, ton som ackompanjerar en melodi. Den var vanlig i medeltida musik, och därför har många ålderdomliga musikinstrument som säckpipa, vevlira och mungiga bordunfunktioner. Bordunen är typisk för dessa instrument med särskilda strängar eller pipor i instrumentets basläge vars tonhöjd inte kan förändras, så kallade bordunsträngar eller -pipor. Vid spel ljuder dessa oavbrutet. Bordunsträngar finns till exempel på vevlira (vielle) och äldre varianter av nyckelharpa, och bordunpipor hos säckpipan.