Borgarstånd Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder borgarstånd, varianter, uttal och böjningar av borgarstånd

Borgarstånd synonym, annat ord för borgarstånd, vad betyder borgarstånd, förklaring, uttal och böjningar av borgarstånd.

Vad betyder och hur uttalas borgarstånd

Borgarstånd uttalas borg|ar|stånd och är ett substantiv -et.

Borgarstånd betyder:

Ordformer av borgarstånd

Singular

borgarstånd
obestämd grundform
borgarstånds
obestämd genitiv
borgarståndet
bestämd grundform
borgarståndets
bestämd genitiv

Borgarstånd är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet borgarstånd

  1. Efter avslutade studier i Uppsala 1736 arbetade han som tjänsteman i kammarkollegium och utnämndes 1742 till borgmästare i Öregrund. Omedelbart invald som stadens representant i borgarståndet tillhörde han riksdagen ända fram till 1760/62 års riksdag. Han gjorde sig i början känd som en av hattarnas häftigaste partimän, och hade 1743 plats i kommissionen över Henrik Magnus von Buddenbrock och invaldes vid 1746/47 års riksdag i sekreta utskottet och det "sekretissimum" av åtta riksdagsmän, som fick sig anförtrott beredningen av de ömtåligaste utrikesangelägenheterna. (källa)
  2. Borgerskap kan även betyda borgarståndet som samhällsklass, se nedan. (källa)
  3. Till den äldsta släkten/släktgrenen hörde Elias Pedersson Gavelius (1600–1665), justitieborgmästare i Gävle och brodern Peder Pedersson Gavelius (1601–1645). Denne blev 1634 juris doktor i Orléans, Frankrike, efter studier vid Uppsala universitet samt tyska, holländska och franska universitet. Han blev 1637 borgmästare i Stockholm. Han var assessor i Svea hovrätt och borgarståndets talman vid riksdagarna 1638 och 1640. Han vilar framför högaltaret i Storkyrkan. Släkten har till största delen utgrenat sig i följande adelsätter: Cronstedt (adlad 1686, nr 1104, grevlig 1731, nr 83), Cederschiöld (adlad 1687, nr 1117), von Gavel (adlad 1696, nr 1343, bosatt i Lettland och Tyskland) och Adelstierna (adlad 1708, nr 1441, utslocknad 1734). (källa)
  4. Motståndarna stämplades som nattmössor, och själva tog sig krigsvännerna namnet hattar. Vid riksdagens sammanträde 1738 visade sig hattarna äga övervikten på Riddarhuset och i borgarståndet. Därmed hade de också majoriteten i Sekreta utskottet, som blev partiets främsta maktmedel. Arvid Horn tvingades avgå och rådets samtliga poster intogs av hattpartiets medlemmar. I denna, Sveriges första homogena partiregering, började hattarna förverkliga sitt program. (källa)
  5. Dessa ensembler spelade en avgörande roll för all konstnärlig, icke-kyrklig musikutveckling i Europa från 1400-talet fram till upplysningstiden. Efter hand minskades furstehovens betydelse inom kulturen i och med att borgarståndet blev mer framträdande. (källa)
  6. Ordet var i äldre tider en titel för en ogift kvinna av adlig börd. Den började på 1700-talet att ersättas av fröken och (inom borgarståndet) mamsell. (källa)
  7. Lantdagen var till 1907 en ståndslantdag vald genom klassval, och bestående av fyra ständer: ridderskapet och adeln, prästeståndet, borgarståndet samt bondeståndet. Under storfurstendömets tid sammanträdde ståndslantdagen 15 gånger: 1809 (Borgå lantdag), 1863, 1867, 1872, 1877, 1882, 1885, 1888, 1891, 1894, 1897, 1899 (urtima lantdag), 1900, 1904–1905, och 1905–1906 (urtima lantdag). I Helsingfors sammanträdde adeln i Riddarhuset och de ofrälse stånden i Ständerhuset. (källa)
  8. Mamsell (av franska mademoiselle) var under 1700- och 1800-tal en svensk titel för ogifta, ofrälse flickor och kvinnor, främst inom borgarståndet och prästeståndet. Ordet ersattes efter 1800-talets mitt av fröken, som tidigare varit en titel endast använd för ogifta adelsdamer. (källa)
  9. Medelklassen har sitt ursprung i borgarståndet, det vill säga städernas hantverkare och handelsmän. Under 1700- och 1800-talen växte sig medelklassen större, men utgjorde dock länge i de nordiska länderna endast ett mindre mellanskikt mellan överklassen och underklassen. Det var i medelklassen de liberala tankegångarna växte sig starka. I de nordiska länderna såg dock situationen något annorlunda ut jämfört med på kontinenten. Här fanns å ena sidan en mycket liten urban medelklass, men å andra sidan en stor självägande bondeklass som utgjorde ett slags lantlig lägre medelklass. (källa)
  10. Blanche ägnade sig också åt politiken och var riksdagsman för borgarståndet i Stockholm vid riksdagarna 1859/60, 1862/63 och 1865/66 samt i andra kammaren för Stockholms stads valkrets för Lantmannapartiet 1867 och för Nyliberala partiet 1868. Han var en ivrig företrädare för representationsreformen. Med åren blev han en mycket uppskattad författare och stockholmsprofil. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.