Borstning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet borstning

1. Maltesern fäller inte årligen utan får med tiden en lång päls. Som för andra långhårshundar blir det problem med tovor när valppälsen fälls och ersätts av vuxenpäls, vilket sker runt åtta månaders ålder, sedan fäller den inte fler gånger. Daglig borstning av pälsen förhindrar uppkomsten av tovor. Den skall röra sig med vägvinnande steg, och det skall framkalla intryck av att den glider fram med den långa pälsen svävande över marken. (källa)
2. Ryktningen går till på så sätt att borsten förs längs med håren och med jämn och lämpligt avpassad tryckning så att den går genom håren. Under rykten bör man stå på något avstånd från hästen så att kroppstyngden kan medverka då borsten skall tryckas intill hårrötterna. Ryktborsten förs så långt armen räcker, utom vid borstning av bringa, ben och flanker. Den stryks av på skrapan i allmänhet mellan varje borsttag. På hästens högra sida förs ryktborsten av högra handen och på den vänstra av vänstra handen. Ryktborsten bör användas med lättare hand på finhåriga och känsliga hästar. (källa)
3. En tandborste används för att rengöra och vårda användarens tänder, för att motverka uppkomsten av tandkött- och tandsjukdomar. Vanligen appliceras först tandkräm på tandborsten. Tandborstning brukar rekommenderas minst två gånger om dagen och i minst två minuter per tillfälle. Man bör byta tandborste med jämna mellanrum, dels för att bakterier växer till på den och dels för att borsten slits och det i sin tur försämrar tandborstens funktion. Rekommendationen från många tandläkare är att byta tandborste minst var tredje månad. Man skall även byta tandborste efter förkylning, influensa, halsont och muninfektion, eftersom baciller som fastnar på borsten kan orsaka en ny infektion. (källa)
4. Tandkrämer som utlovar vitare tänder brukar ha "whitening" i namnet och innehålla mikropartiklar som polerar eller slipar bort missfärgningar på tänderna. Det kan orsaka repor på emaljen. Mindre repor brukar läka, men större repor kan i värsta fall leda till permanenta beläggningar och karies. För att undvika onödigt slitage bör man använda en mjuk tandborste och inte kombinera den vitgörande tandkrämen med kraftig tandborstning eller borstning med eltandborste. Har man känsliga tänder bör man rådfråga sin tandläkare innan man använder vitgörande tandkräm. (källa)
5. Parodontit eller periodontit (tandlossning) är en samling inflammationssjukdomar som påverkar bindväven invid och omkring tänderna. Parodontit innebär en fortlöpande nedbrytning av benvävnaden runt tänderna som kan leda till tandlossning och tandförlust om den lämnas obehandlad. Sjukdomen orsakas av vissa sorters bakterier som fäster på och växer på tandytorna (plack eller biofilm/mikrobiologisk plack), speciellt i områden under tandköttskanten. Inflammationen leder till tandköttsfickor, att ben och bindväv bryts ner, tandfästet försämras. Generellt sagt kan förlorad bennivå inte återfås, men sjukdomen kan hindras om man tar bort det som orsakar inflammationen, d.v.s. bakterierna. Detta görs oftast av tandhygienist, men den dagliga tandborstningen är mycket viktig för att inte bakterierna skall återkomma. För att åtgärda djupa fickor eller försöka återfå bennivå om benet brutits ner i vinkel kan parodontal kirurgi göras, detta utförs av tandläkare. Parodontit är mycket vanligt i de flesta populationer men de allvarligaste formerna av sjukdomen är mindre vanliga (färre än 10% i USA). Parodontit ökar risken att få hjärt- och kärlsjukdom samt stroke. (källa)
6. En romersk medicinare vid namn Aulus Cornelius Celsus (100 f.Kr.) behandlade och forskade kring problem som blödande tandkött och dålig andedräkt, och arabiska medicinare poängterade vikten av att hålla tänderna rena – genom skrapning/borstning av dessa, och regelbundna munsköljningar. (källa)
7. Betongelement för fasader är oftast så kallade sandwichelement som består av olika skikt (sandwichkonstruktion), mot insidan av en betongskiva, mot utsidan av en tunnare fasadskiva, däremellan finns värmeisoleringen. Betongskivorna hålls ihop av metallstag. Fasadytans struktur kan varieras genom friläggning av ballast (den stenblandning som finns närmast ytan), genom gjutning mot en slät eller profilerad form eller genom krattning eller borstning av den färska betongen. Ytan kan även avfärgas eller gestaltas på olika sätt med ingjutna keramiska plattor eller fasadtegel. Om en bärande inre betongskiva används kallas fasadelementet för "bärande", det innebär att det bär upp golv- eller takbjälklaget, man eliminerar på så vis en pelarrad i fasadlinjen. (källa)