Bosättning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bosättning

1. Invandring eller immigration är en form av mänsklig migration och avser inflyttning och stadigvarande bosättning av utrikes född person i ett land. Vanligen inkluderar statistiken även personer som fötts i landet och återvänder efter att ha bott en längre tid i ett annat land. Den person som invandrat kallas invandrare eller immigrant. Inrikes född person som har en eller två utrikes födda föräldrar kallas andra generationens invandrare. Utländsk bakgrund avser person som själv är utrikes född eller som har två utrikes födda föräldrar. (källa)
2. Desinvestering, eller divestering, kan betyda avveckling av eller minskning av realkapitalet. I mer specifik betydelse innebär desinvestering ett verktyg för att påverka en nations politik, att företag, banker och institutioner väljer att inte investera i eller på andra sätt gynna den nation man vill påverka. Desinvesteringskampanjer anses ha påverkat företag. Assa Abloy avslöjades ha en fabrik i en illegal israelisk bosättning på ockuperat palestinskt område. Strax därefter meddelade Assa Abloys ledning att man skulle dra sig tillbaka från området. Veolia Transport drog sig ur ett spårvägsprojekt i Jerusalem, sannolikt till följd av protester. (källa)
3. Människor med rötter i katalansk/katalanskspråkig kultur finns främst i den nordöstra delen av Spanien. Detta inkluderar Katalonien, Balearerna och angränsande områden, år 2006 motsvarade detta 8 miljoner invånare. En motsvarande grupp människor bor även i Andorra (30 000 personer år 2006), Roussillon ("Nordkatalonien", 300 000 personer år 2006, varav cirka 100 000 katalansktalande) och regionen Valencia. Större emigrantbosättningar finns även i Sydamerika, bland annat i Chile och Argentina. (källa)
4. En koloni (latin colōnia, av colōnus, "odlare", "nybyggare") är i politik en administrativ region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet, vanligtvis belägen i en annan världsdel, utan att ha egen politisk representation. (källa)
5. Kronojord kallades den mark som tillhörde kronan, alltså staten. Villkoren för jakt, bosättning och skattevillkor reglerades av staten och den kronojord som förblev i statlig ägo kom småningom att omvandlas till de marker som förvaltas av dagens Sveaskog. (källa)
6. Kravet om Lebensraum var bland annat formulerat i punkt tre i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiets program 1920.: Vi kräver land och mark (kolonier) för att föda vårt folk och till bosättning för vårt befolkningsöverskott. (källa)
7. Lund grundades omkring år 990, sannolikt flyttad på kungligt initiativ från ett tidigare läge en halvmil längre söderut, där arkeologiska utgrävningar vid Uppåkra indikerar en bosättning från före vår tideräkning som blivit nedbränd i slutet av 900-talet. De arkeologiska fynden ger anledning att tro att staden vid Uppåkra, som kanske redan kallades Lund, varit centralort för det bördiga sydväst-Skåne från 400-talet och framåt – en roll som Lund övertog problemfritt. Stadens nya läge var strategiskt fördelaktigt. Lund ligger på Romeleåsens sydväst-sluttning, vid vars fot mossar och sankmark utmed Höje å gav extra skydd. Liksom Uppåkra ligger Lund utmed den nord-sydliga landsväg som omges av det land Uppåkra var centralort för, men Lunds nya läge vid korsningen med en öst-västlig landsväg till landet i Vombsänkan, Färs härad, antyder att staden Lund aspirerade på kontroll av större delar av Skåne, möjligen också Kristianstadsslätten på andra sidan Linderödsåsen. Grundandet av Lund betraktas i regel som ett led i skapandet av ett enat danskt kungadöme. (källa)
8. Med jordbrukets ankomst och en mer varaktig bosättning på samma plats började de första egentliga bostadshusen att byggas för ungefär 12 000 till 10 000 år sedan. (källa)
9. 1954 revs hela byn med 29 bostadshus, 52 uthus, kyrka och skolhus. En ny bosättning byggdes i Scalotta, mellan fördämningen och kommungränsen, där det bosatte sig invånare som varit positiva till försäljningen. På östra bergssluttningen ovanför den gamla byn, intill den nya landsvägen och vattenreservoarens strand, byggdes ett annat område som kallades "nya Marmorera", som kom att bebos av motståndare, och dit också kyrkogården flyttades. De flesta kom dock att flytta ut från kommunen helt och hållet. (källa)