Bostadsbebyggelse Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bostadsbebyggelse

1. Stadsplanen (Pl. 6000 från 1962) för centrala Bredäng var mycket detaljrik gällande bostadsbebyggelsens utseende och placering i terrängen. Om de för Bredäng typiska skivhusen fastslog planbeskrivningen bland annat: "Planen inrymmer en bostadsbebyggelse om 8-9 våningars skivhus som är orienterade med längdriktningen vriden 15 grad medsols från norr-söder och förlagda på ett inbördes avstånd av cirka 50 meter." Vidare hette det att "tillfarter och bilplats är förlagda så, att ena sidan av varje byggnad blir helt bilfri. Inga bostadslägenheter avses förlagda i bottenvåningen åt bilsidan." Man var mycket medvetet om att den enhetliga bebyggelsen med höga skivhus skulle bidra till en stadsbildmässig positiv verkan. (källa)
2. Högasten präglas av mycket industriella verksamheter och bostadsbebyggelsen ligger inkilad mellan två industriområden: ett i öster i anknytning till järnvägen och ett i väster i anknytning till hamnverksamheten. I denna västra del dominerar Kemira Kemi en stor del av kustremsan och här ligger även Kopparverkshamnen, som ägs av företaget. Tre huvudgator löper genom stadsdelen i nord-sydlig riktning. Industrigatan och Landskronavägen löper genom respektive det västra och det östra industriområdet och mellan dessa gator löper Planteringsvägen, längs vilken bostadsbebyggelsen är koncentrerad. Denna är uteslutande förlagd till gatans västra sida, i anknytning till ett antal bigator, och är uppdelad i två områden med olika karaktärer. (källa)
3. Den moderna bostadsbebyggelsen i Jordbro anlades på östra sidan om järnvägen och i direkt anslutning till Jordbro station. Stadsplaneringen började på tidigt 1960-tal, kallat Jordbro bostadsområde etapp I, och upprättat 1961 av Eglers Stadsplanebyrå (genom arkitekterna Harry Egler och Ebbe Lidemark) samt fasställd i september 1962. (källa)
4. Bostadsbebyggelse Granängsringen, Tyresö. 933 lägenheter fördelade på fem hus. Uppfört 1968-69. (källa)
5. Detta bergiga område på Åsöberget med sin oländiga terräng var utan större värde för Stockholms stad. I början av 1700-talet uppläts ytterligare mark i närheten för bostadsbebyggelse mot en relativt låg årsavgift. En av dessa nybyggare var tunnbindaren vid Tjärhovet, Carsten Söderberg, som i en skrivelse till Ämbets- och Byggningskollegiet hade begärt "att få intaga och hägna in en lite bergig ödeplats på Södermalm...". Det fick han och 1754 fastställdes ett årligt tomtöre till 12 öre silvermynt för tomtens "avlägsenhet och idel bergaktighet skull". (källa)
6. Idag finns bevarade anläggningar i form av dagbrottet "Storrymningen" av medeltida ursprung, kanske så gammal som 1200-talet, samt industri- och bostadsbebyggelse från 1700- till 1900-talen med bland annat den 72 m höga gruvlaven som är ett av Upplands byggnadsminnen. År 1481 dokumenterades för första gången brytningen av järnmalm vid Dannemora gruvor. Ett dokument som Sten Sture d.ä. var delaktig i. I närbelägna Österbybruk finns den rätvinkliga 1700-talsplanen av vallonbrukskaraktär och enhetlig bostadsbebyggelse, vallonsmedja och andra industribyggnader samt herrgårdsanläggning från 1700-talet med park och ekonomibyggnader för jordbruket bevarade. Här finns ett vidsträckt fördämningssystem för kraftproduktion till gruva och bruk. Gruvan har ett djup av 620 meter. Sveriges första ångmaskin togs i bruk vid Dannemora gruvor på 1700-talet. Alla brytningsmetoder har använts vid Dannemora gruvor från tillmakningsmetoden, till krut, till dynamit. (källa)
7. Dåvarande ägaren var assessorn Stig Källén som 1951 övertog villan efter advokaten Axel Hemming-Sjöberg. Genom omfattande restaureringar hade Källén gett villan mycket av sin forna glans tillbaka. Det var tack vare honom som villan räddades från rivning, genom hans förslag att flytta den ungefär 100 meter västerut och så möjliggöra den planerade bostadsbebyggelsen. (källa)
8. Bostadsbebyggelsen runt bruket förtätades alltmer, och år 1900 hade Fagersta 1 600 invånare. Stora områden med arbetarbostäder byggdes i brukets regi och egnahemsrörelsen gjorde att samhället växte till ytan. (källa)
9. Engdahl avlade arkitektexamen vid Kungliga Tekniska högskolan 1963 och blev teknologie licentiat där 1967. Hon var arkitekt vid Kungliga Tekniska högskolans byggnadskommitté 1967–1969 och högskolelektor i arkitektur, husbyggnad vid Kungliga Tekniska högskolan från 1970. Hon har skrivit bland annat Servicebostäder för enpersonshushåll (1972), Stenhusen 1880-1920: varsam ombyggnad (tillsammans med Lena Dranger Isfält, 1983) och Bostadsbebyggelsen från 1930- och 40-talen: varsam ombyggnad (tillsammans med Lena Dranger Isfält, 1989). (källa)