Bostadskvarter Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bostadskvarter

1. Stadsdelen består till största delen av bostadskvarter men vid hamnen och dess närhet finns en del utpräglade kontors- och näringsverksamheter. Området längs hamnen är drygt hundra meter brett och avskärmas från resten av Majorna genom Oscarsleden. Området mellan Oscarsleden och älven utgör på så sätt ett sammanhängande område längs hela södra älvstranden som har mer gemensamt med hamnen än med Majorna. Från öster ligger först Masthuggskajen med Stena Lines Danmarksterminal, Stigbergskajen varifrån Amerikabåtarna avgick förr, Göteborgs fiskhamn, Majnabbehamnen med Stena Line:s Tysklandsterminal och sedan Klippan. (källa)
2. Söderledstunneln anlades tillsammans med Johanneshovsbron och invigdes 9 oktober 1984. På sträckan Brännkyrkagatan - Folkungagatan låg tidigare Södergatan. Denna öppnades 1944 och gick i ett djupt, ca 650 meter långt dike tvärs igenom norra delen av Södermalm. Vid byggandet av Södergatan revs många bostadskvarter, och diket var under många år ett kritiserat sår i stadsdelen. (källa)
3. Enligt arboristen Erik Solfjeld, som i november 2011 på uppdrag av Stockholms stads trafikkontor undersökte trädet, hade eken en ålder av mellan 350 och 450 år. På Rutger Sernanders lista över djurgårdsekarna från 1920-talets mitt fick den ordningsnummer 51, en mycket grov ek av skafttyp, med kort stam och kraftiga grenar. När bostadskvarteren byggdes och Oxenstiernsgatan breddades på 1960-talet bevarades eken på initiativ av dåvarande stadsträdgårdsmästaren Holger Blom och den hamnade då på en refug mitt emellan Oxenstiernsgatans östra och västra körbana. Samtidigt höjdes den kringliggande marken cirka två meter och en stensatt, cylindrisk "brunn" byggdes kring trädets stam. Som lock monterades först ett järngaller men det byttes efterhand ut mot ett förhållandevis tätt skydd av trä. (källa)
4. Gårdsbyggnaderna, båda uppförda i en våning med tegel- respektive putsade fasader (hus nummer 2 och 3 i bebyggelseregistret), nummer 2 med hög vind i så kallad mansard. Husen har tillkommit under 1900-talets början för olika verksamheter och har innehållit verkstadslokaler och magasin. Dessa gårdshus visar, att bostadsmiljön i Masthuggets stenstad tidigt har haft ett betydande inslag av ett sådant kommersiellt liv, som länge var bannlyst från bostadskvarteren i förnämare stadsdelar som Vasastaden och Lorensberg. (källa)
5. Den kraftigt tilltagande urbaniseringen på 1960-talet och utvecklingen av industriell elementteknik erbjöd möjlighet till massproduktion av bostäder, samtidigt som trafikplaneringen fick allt större betydelse. I tendentiösa och politiskt färgade artiklar banade arkitekterna väg för nya samhällsteorier, där individen skulle anpassa sig till omgivningen snarare än tvärtom, och där individuellt och estetiskt formade stadsplaner bannlystes. Från senare delen av 1960-talet till 1980-talet dominerades samhällaplaneringen närmast av trafik- och produktionstekniska faktorer, där till exempel lyftkranens bärvidd gav måttsättningen för de moderna bostadskvarteren, vars effektiva rutverk närmast av en slump påminner om tidigare århundradens förfinade rutstadsmönster. (källa)
6. Planen följer ett klassiskt bandstadsmönster med utspridda bostadsområden med centrum förlagda till planerade T-banestationer. Bostadskvarteren organiserades i rätvinkliga system med storkvarter. (källa)
7. Törnrosens trafik separeras av tre säckgator in mot bostadsområdet. Dessa är Cronmans väg i norr, Hårds väg i söder samt Bennets väg som går till områdets centrum. Inom bostadskvarteren finns dock enbart cykel- och gångvägar. Törnrosen har även Rosengårds station belägen norrut samt busshållplatser. (källa)
8. Erskine lyckades återskapa den gamla miljön men med moderna inslag och samtidigt öka antalet lägenheter från omkring 500 till över 700. De låga husen, de kringbyggda gårdarna och färgsättningen liknar ursprunget men kombinerades med nya idéer och former. Erskine lade stor möda på att studera det tidigare samhällets kulturella och sociala karaktär. Området skulle utformas så att den sociala andan "som alla mindes från förr" kunde återskapas i den nya bebyggelsen. Bostadskvarteren med yttermått om cirka 46x63 meter är bilfria och har trädplantering i varje korsning. (källa)
9. Hjemmestyret har alltsedan införandet år 1979 försökt stötta de fångstsamhällen som finns kvar med ekonomiska subventioner. De seder dessa jägare förvaltar försöker man återuppväcka till liv i de urbaniserade samhällena, genom att starta kajakklubbar likt de nordiska roddklubbarna och underlätta fångstmannaliv såsom binäring via uppförandet av slaktrum i bostadskvarteren. I skolor och i kulturutbytet med de nordamerikanska och sibiriska inuiterna lär man sig inte bara kajakrodd, utan även kajakbyggnadskonst och -jakttekniker. Utmärkande för denna kulturpolitiska nyordning är att hjemmestyrets nya kulturpris år 1986 gick till Manasse Mathaeussen, en åldrig man som med kajakkulturen "byggt en bro mellan de gamla och de nya kulturella strömningarna i landet". (källa)
10. Området består dels av ett antal bostadskvarter byggda på 1930-talet, dels av drygt 450 lägenheter i bostadshus uppförda i början av 1990-talet på Roslagstulls sjukhus gamla sjukhusområde med anor från 1890-talet. Idag finns bostäder och kontor i några av det nedlagda sjukhusets bevarade äldre byggnader. Inom området ligger också ett höghus, ritat av Dag Ribbing, som byggdes som studenthotell 1953-1954. (källa)