Bosätta Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bosätta

1. Med hellenistisk konst avses den grekiska konst som producerades omkring 300–30 f.Kr. Bl.a. blir skulpturkonsten mer realistisk i jämförelse med den klassiska perioden som var mer idealiserad. Under den hellenistiska perioden ändrade den grekiska kulturen karaktär och upptog starka influenser österifrån, särskilt från Persien. Greker bosätter sig i de erövrade områdena och städer som Antiokia, Pergamon och Alexandria blir nya centra för grekisk kultur. (källa)
2. Eftersom tallen dominerar trädskiktet kallas ofta vegetationstypen hällmarkstallskog. Tallarna rotar sig i sprickor mellan hällarna, men blir sällan högvuxna. Eftersom tallarna står glest blir de lätt grovgreniga med vida kronor, något som bland annat lockar fiskgjusen att bosätta sig där. Även tjädern behöver hällmarkerna. (källa)
3. Hälsingland har också en landsnamnman som Snorre Sturlasson berättar om i sin Heimskringla (Håkan den godes saga) från 1200-talet. Tore Hälsing (fornnordiska: Þórir helsingur) var sonsonen till Ketil Jamti (Jämtlands landsnamnman) som tvangs fly österut genom skogarna efter att ha anklagats för dråp. Han kom att bosätta sig där och senare följde många efter. (källa)
4. Den domare som var chef för en häradsrätt hade titeln häradshövding och dömde tillsammans med den av 12 ledamöter sammansatta nämnden (häradsnämnden). Nämndemännen kallades ibland, anspelande på deras antal, tolvmän och var i regel framgångsrika storbönder bosatta i den aktuella domsagan. För att rätten skulle vara domför fordrades att minst sju av nämndemännen närvarade. Den främste av tolvmännen uppbar titeln häradsdomare och var nämndens talesman gentemot häradshövdingen. Häradsdomaren ansvarade också för en av de tre nycklar som tillsammans med häradshövdingens och kronofogdens motsvarigheter krävdes för att öppna häradskistan. (källa)
5. Skandinaviens första synagoga, Marstrands synagoga, inrättades i Marstrand. 1782 fick judar lov att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping genom judereglementet. Några år senare utsträcktes tillståndet att även gälla Karlskrona. Först år 1870 fick emellertid svenska judar fulla medborgerliga rättigheter. (källa)
6. I den portugisiska kolonin Goa på Indiens västkust använde sig portugiserna av ett eget kastsystem: De portugiser som föddes i Indien kallades castiços av portugisiska föräldrar, barn i indoportugisiska blandförhållanden kallades mestiços ("blandade" – jämför med Latinamerikas mestiser) och de portugiser som sändes ut från moderlandet för att tjänstgöra i Goa, men inte bosätta sig där, kallades reinols. De indier som bodde i Goa fick benämningen canarins (jfr Kanara). (källa)
7. Liksom Parmeneides, som trodde att området nära ekvatorn var för varmt för att bosätta sig vid, kallade Aristoteles regionen runt ekvatorn (från 23,5°N till 23,5° S) för den tropiska zonen. Båda filosoferna beräknade att regionen från polcirkeln till polens topp skulle vara permanent fryst, och därmed obeboelig. De kallade denna zonen för polarzonen. Det enda område som troddes vara beboeligt var den norra tempererade zonen (den södra hade inte upptäckts än), som ligger mellan polarzonen och den tropiska zonen. Människor har dock bosatt sig på alla klimatzoner på jorden, inklusive inuti polcirkeln. (källa)
8. Efter ostrogoternas uttåg från Pannonien till Italien fick langobarderna kejsarens tillstånd att bosätta sig där och i rugiernas land norr om dessa, vars rike Odovakar hade förstört. Langobarderna utbredde sig därefter åt sydost på den ungerska slätten. Kejsar Justinianus I lyckades därefter spela ut dem mot gepiderna, som bodde i nuvarande Rumänien, och år 567 förintades denna goterstam av langobarderna med hjälp av avarerna. (källa)
9. Portugiserna var först med att bosätta sig på ön under 1500-talet. Under ledning av viceamiral Van Warwick ankrade den 18 september 1598 fem nederländska skepp ön vid Grand Port efter att ha blåst ur kurs på sin väg till Indonesien. Vid den här tiden var ön obebodd men man fann ett antal skeppsvrak på revet utanför Grand Port, och svartråttan hade redan introducerats. Dagen därpå gick besättningen iland och för att fira högtiden Kermesse och i sin skål utnämnde han bukten till Port van Warwick och ön till Mauritius, för att hylla den holländske ståthållaren Moritz av Nassau. (källa)