Botemedel Synonymer Betyder Uttal

• kur
• medicin

Hur används ordet botemedel

1. I svensk folktro trodde man förr att gulsot kunde ha orsakats av att en gul fågel hade flugit över ens obäddade säng på morgonen. Ett botemedel inom folkmedicinen var att äta någon del av en gul fågel, oftast en gulsparv. Det gick också bra att äta gul mossa, saffran, svavel, smörblommor, ägg eller något annat gult enligt principen att lika botar lika. Ibland kunde även avföring eller djurlöss förtäras som botemedel. Vid bortmätning användes en gul tråd och vid smörjning skulle man krypa genom en gul garnhärva. (källa)
2. Enligt äldre svensk folkmedicin kunde man förebygga huvudvärk genom att på våren lukta på de första myrorna man såg. Ringar i öronen ansågs också vara ett bra skydd mot huvudvärk. Det ansågs att om man fick huvudvärk så hade hjässan fallit ned och det åtgärdades genom att dra kraftigt i en hårtofs mitt på huvudet. Andra botemedel var olika typer av förband, men också åderlåtning och behandling med iglar. I Gästrikland påstods det att huvudvärk botades genom att man satte sig med ändan bar i en snödriva. (källa)
3. Behandlingen bestod vanligen i att smörja illaluktande oljor i underlivet och väldoftande ämnen som luktsalt kring näsan, då man antog att omtöcknande ångor från den kringvandrande livmodern påverkade hjärnan. Franz Mesmer började i slutet 1700-talet använda seanser som botemedel, då han antog att hysterin uppstod på grund av den animala magnetismen. Paul Briquet och Jean Martin Charcot började använda hypnos. Hans lärjunge Pierre Janet observerade att sjukdomen främst drabbade vissa typer av kvinnor och menade att den var kopplad till vissa personlighettyper. Joseph Breuer och Sigmund Freud betonade i stället traumatiska barndomsupplevelser som bakgrunden till hysteri. (källa)
4. Växten har en historia som medicinalväxt, och den användes inom den antika "signaturläran" (där växter som liknar ett organ i kroppen sades kunna bota sjukdomar där) som botemedel mot bland annat gallsten och gikt. Inga vetenskapliga studier har kunnat bevisa någon verkningsgrad som medicin. (källa)
5. Inom folkmedicinen används växtens bär främst som urindrivande medel och ingår i ett flertal s.k. blodreningskurer. Avsikten med ett urindrivande medel i ett blodrenande medel är att öka utsöndringen av slaggämnen via urinen. Medlet ordineras även vid nedsatt njurfunktion för att öka utsöndringen av urinämnen. I svensk folkmedicin kokades kikbär i vatten eller mjölk och användes som botemedel för kikhosta. (källa)
6. Kroniska (kroniker) sjukdomar är långvariga (mer än tre månader) eller livslånga hälsotillstånd som det vanligen inte finns något effektivt medicinskt botemedel till. En och samma person kan ha flera kroniska sjukdomar samtidigt (så kallade multipla kroniska sjukdomar). I västvärlden är kroniska sjukdomar en vanlig dödsorsak. Till de kroniska sjukdomarna hör vissa former av medfödda sjukdomar och missbildningar, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, njur-, gall- och leversjukdomar, diabetes, KOL, led-, bindväv- och muskelsjukdomar, tandsjukdomar, neurologiska sjukdomar, allergier, psykiska störningar och kronisk smärta. Kroniska sjukdomar är motsatsen till akuta sjukdomar vilka till skillnad från kroniska sjukdomar oftare har plötslig debut (dock kan kroniska sjukdomar ha akuta faser eller vara kroniskt remitterande med skov). Många, men inte alla, kroniska sjukdomar är allvarliga. Mindre medicinskt allvarliga kroniska sjukdomar är exempelvis herpes, fotsvamp, psoriasis och rosacea. (källa)
7. Laxermedel eller laxativ, även kallat avföringsmedel (latin remedia laxantia, purgantia, drastica), är ett läkemedel som syftar till att orsaka tarmtömning. Det intas oftast som botemedel mot förstoppning, men även som förberedande behandling vid vissa medicinska åtgärder, som till exempel urografi eller inför en operation. Att behandla med laxermedel kallas att göra en laxering. (källa)
8. Teoretisk medicin, som bland annat handlar om människokroppens byggnad och funktioner, och sjukdomar och deras orsaker och botemedel. Till den teoretiska medicinen hör bland annat följande: Anatomi. (källa)
9. Magnesiumhydroxid (Mg(OH)2) används som botemedel mot sura uppstötningar. (källa)
10. Ricin är ett protein och ett starkt gift som finns i ricinväxtens frön. Den genomsnittligt dödliga dosen ricin är inte mer än 0,2 mg/kg vid injicering eller inhalering, vilket gör det ungefär dubbelt så giftigt som kobrans gift. Vid oralt intag är giftet betydligt mindre potent, och med rätt behandling överlever de flesta förgiftade. Giftet verkar genom att hämma kroppens proteinsyntes. Det finns inget känt botemedel. Ricinoljans laxerande effekt beror dock inte på ricin, utan på oljans höga innehåll av ricinolsyra. Fröna innehåller 50 % ricinolja. Oljan används även i kosmetika och som smörjmedel. (källa)