Bouppteckning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bouppteckning

1. Att fönstergardiner förekommit finns dokumenterat i inventarieförteckningar från 1600-talet enligt Nationalencyklopedin (avser sannolikt Sverige). Och enligt tidningen Antik och Auktion nr 9:2004 finns ännu äldre belägg för förekomst av gardiner på kontinenten. Gunnar Hazelius-Bergs bok "Gardiner" från 1962 berättar om hur Filip V av Frankrike beställde gardiner redan 1316 till fyra fönster för slottet Chevauchesuel inför sin kröning. De ska ha varit tillverkade i något som kallades serge, en blandning av bomull och silke. Några decennier senare uppges att kungen av England köpte elva alnar lärft till fönstren i sitt rum, och 1380 hade Karl V av Frankrike azurblå lärftgardiner. Förmöget borgerskap i mellaneuropa antas ha haft gardiner, men knappast i "de breda folklagren". Samma artikel berättar att det 1617 finns dokumenterat att Örebro slott hade fyra fönsterförhängen och att det i Ebba Brahes bouppteckning från 1674 omnämns blåa, röda och svarta gardiner i lärft och rask (eventuellt en kypertteknik) i glansigt ylletyg med vaxad yta). (källa)
2. Tidigare försattes makar enligt den äldre giftermålsbalken i konkurs även om konkursbeslutet avsåg endast mannen. Idag kan äkta makar kan oberoende av varandra försättas i konkurs. Konkursgäldenären äger rätt att från konkursboet utfå vissa nödvändiga medel för sitt uppehälle. Konkursgäldenären har också edsplikt att uppge boet till bouppteckning samt skyldighet att vid det första borgenärssammanträdet med ed fästa bouppteckningens riktighet. (källa)
3. I Sverige har kåsa förekommit både i betydelsen av större och mindre kärl. I Sverige förekommer benämningen första gången i en finsk bouppteckning 1449-53. Där omtals en "kawsa aff silff", "en liten siff kausa" och en "kausa beslagen med silf". Ingen närmare beskrivning av dessa ges dock. Gustav Vasa lät 1556 utta två eller tre kåsor ur skattkammaren som gåvor till den ryske storfursten. I Erik XIV:s skattkammare beskrivs fyra silverkåsor, med en vikt på omkring 2,5 kilo vardera, vilka stod på "gåsefödder" och pryddes med en "havsman" och en "havsfru". Hertig Johan efterlämnade 1617 i sitt testamente två kåsor i silver om 7 respektive 5 kilo. Det förefaller som man under denna tid främst använt benämningen om större kärl. Samma testamente upptar även vad som kallas "en liten Rysseskål som plägar följa kåsorna åt", vars vikt snarast motsvarar det som brukar förknippas med kåsor. (källa)
4. Om arvskifte inte sker efter bouppteckning och som innebär att arvingarna gemensamt förvaltar den arvlåtarens kvarlåtenskap, gäller sammanlevnad i oskiftat bo. (källa)
5. Dödsbo (stärbhus) eller sterbhus är kvarlåtenskapen efter en avliden person. Dödsboet räknas som en juridisk person. Kvarlåtenskapen ska enligt lag förtecknas i en bouppteckning inom tre månader efter dödsfallet. Fram till arvskiftet förvaltas kvarlåtenskapen av de efterlevande som har arvsrätt till den avlidnes egendom. En sådan person kallas antingen dödsbodelägare, eller efterarvinge för den som har rätt att få ut sitt arv först efter att en dödsbodelägare har avlidit. Ett dödsbo kan också förvaltas av en boutredningsman. Dödsboet upplöses när arvskiftet är avslutat och all kvarlåtenskap fördelats mellan arvingarna. (källa)
6. En bouppteckning är en skriftlig handling som enligt lag skall redovisa samtliga tillgångar och skulder i samband med dödsfall och vid konkurs. I bouppteckningen ska också uppges vilka som är dödsbodelägare, efterarvingar och testamentariska arvingar. (källa)