Bröst Synonymer Betyder Uttal

• barm
• bringa
• byst
• pattar
• patte
• tuttar

Hur används ordet bröst

1. Vanligtvis blir abborren 20–40 cm lång, men vissa exemplar kan bli drygt 60 cm långa. Den har kamformade fjäll, och på främre sidan av huvudet finns munnens överkäke och underkäke, ett par näsborrar och ögonlockslösa ögon. På de bakre sidorna finns gällocket, som skyddar gälarna. Det finns också ett sidlinjeorgan som är känsligt för vibrationer i vattnet. De har ett par bröst- och bukfenor. Den har två ryggfenor, där den första är taggig och den andra mjuk. Den har även en taggig analfena och en stjärtfena. (källa)
2. I USA kan vissa delstater använda gasning som alternativ avrättningsmetod. Verkställandet inleds med att den dömde placeras i en stol och spänns fast. Stolen står i ett speciellt gastätat rum (gaskammare) som tillsluts. En öppen behållare som finns under stolen fylls med svavelsyra genom ett rör från utsidan av kammaren. Ovanför behållaren finns en öppningsbar låda med pellets av kaliumcyanid. När domen verkställs öppnas lådan och kaliumcyaniden faller ner i svavelsyran. Den kemiska reaktionen mellan de båda ämnena bildar då en gas av vätecyanid, samma sort som Zyklon B. Genom ett stetoskop som blivit fäst på den dömdes bröst och är anslutet till utsidan av kammaren kan en läkare avgöra när döden har inträffat. Den gas som då finns kvar sugs ut med kraftiga fläktar och personal med skyddsmasker sanerar sedan kammaren och den avrättade med ammoniak. (källa)
3. Gråsiskan är i storlek och form som en hämpling men med en mer kluven stjärt. De övre kroppsdelarna är grå- till vitaktiga med mörkare fläckar. Hjässa och panna äröda i olika stor utsträckning, hakan svart och vingarna har ljusa fjäderkanter. Den adulta hanens bröst är om våren rosenrött men om vintern kan den vara helt vit på bröstet eller med mycket lite rödrosa ton på bröstet. Honans bröst är gulgrått. Fågeln har en kort, triangelformad gul näbb, svart fjäderparti runt näbbroten och ett mycket tunt svart tygelstreck. Kroppslängden är ungefär 11,5–14 cm har ett vingspann på 20–25 cm och väger ungefär 14 gram. (källa)
4. Den adulta hanen har grå hjässa, chokladbrun nacke och huvudsidor, svart eller mörkgrå strupe samt svart haklapp som sträcker sig ned på övre delen av bröstet. På hösten efter ruggningen är haklappen dock täckt av ljusa fjäderbräm och den helsvarta haklappen framträder först på vårkanten på grund av slitage av fjädrarna. Kinderna och undersidan är grå till vitaktiga, beroende på underart (se nedan), medan ovansidan är brunfärgad med längsgående mörka streck. Under vintern har den en tydligt blekare fjäderdräkt och betydligt mindre svart på bröstet. (källa)
5. Grönbenan är en långbent snäppa med proportioner som en rödbena fast i mindre format och med kortare näbb som är gråsvart. Grönbenan blir mellan 18,5 och 21 centimeter, har ett vingspann på mellan 35 och 39 centimeter och väger 34-98 gram. Den adulta grönbenan har på sommaren en grovt vattrad rygg i grått, vitt och beige. Vintertid har den en liknande dräkt men gråare och med ett mer enfärgat bröst. Den juvenila fågeln har en brunare ton och är finare vattrad på ryggen i beige. I alla dräkter har den ett kraftigt vitt ögonbrynsstreck. Den liknar skogssnäppan (T. ochropus) men är lite ljusare i teckningen, har ganska ljus vingundersida och en suddigare gräns mellan halsens grå och bukens vita fjädrar. Den har också längre ben än skogsnäppan, som i flykten sticker tydligt ut bakom stjärten. Dessa är även ljust gulgröna istället för skogsnäppans grågröna ben. (källa)
6. På ovansidan, samt på hals och bröst är hanen blågrå med brungrå vingar. Stjärtpennorna är svarta med vita spetsar och vita småfläckar. Nedre delen av bröstet, buken och kroppssidorna är vitaktiga med svartgrå tvärband. Honan har växlande färg. Ibland liknar den hannen, men har rostbrun inblandning på bröstet, halsens sidor och vingarna. Den yttre tån är som hos alla gökfåglar vändbar. Den kan alltså riktas både framåt och bakåt. (källa)
7. Halskotorna är mindre än bröst- och ländkotorna och känns lätt igen genom hålen (foramen) i kotornas tvärutskott (processus transversi) genom vilka vertebralartären (art. vertebralis) löper. Bröstkotor (thorakalkotorna, vertebrae thoracicae) definieras som de ryggkotor som ledar mot ett par revben (costae) och är placerade under (kaudalt om) halskotorna. (källa)
8. En hantel är en cirka 40 centimeter lång stålstång på vars båda ändar runda skivor av olika vikt kan sättas fast, används som redskap vid styrketräning och av kroppsbyggare. Hanteln används för träning av en mängd muskelgrupper såsom bröst, armar, rygg och ben. Användning av hantlar ger också en bättre effekt emot maskinövningar. Eftersom en frivikt(hantel) ger också resultat på alla små muskler runt själva muskeln som tränas, balansmusklerna. Dock kan fria vikter anses vara en större skaderisk, eftersom många aspekter spelar in på person som utövar övningen, medan en maskinövning är enklare att utföra. (källa)
9. De fysiska förändringar som tilltar i puberteten är utvecklingen av den kvinnliga kroppsformen, med utvecklade bröst, kvinnlig pubesbehåring samt en stabilisering av rösten i ett ljust tonregister. Kvinnors kroppsform är dels en fråga om inre struktur med ett gracilt skelett och gracila muskler med små fästen för senor och ledband. Bäckenringens ben är mjukt formade och dess utgångsring är så rundad att ett barnhuvud kan passera. Över stussen och bröstkörtlarna har kvinnor mer eller mindre kraftigt utvecklade fettkuddar. Mjölkkörtlarna, som tillväxer under graviditeten ligger inbäddade under dessa och storleken på kvinnans bröst har ingen betydelse för hennes förmåga att amma när hon fött barnet. Medellängden för kvinnor varierar i världen. I Sverige var längden under 1990-talet runt 165 cm. (källa)
10. Hornugglan är en medelstor uggla som mäter 31–37 cm, har ett vingspann på 86–98 cm och väger 245–400 gram. Den har långa örontofsar som kan resas och riktas uppåt. Honorna är större än hanen och har mörkare fjäderdräkt. Hornugglans brunaktiga fjädrar är vertikalt streckade. Fågeln är spräcklig och vattrad i svartbrunt, rostgult och vitt på ovansidan. Bröst och buk är rostgula och vita med svartbruna längsfläckar. Tarsen och tårna är helt fjäderklädda. På den sittande fågeln når vingen nedanför stjärten. Den andra handpennan är inskuren i det yttre fanet, den första i det inre. Ett kännetecken är också dess orangefärgade lysande iris. (källa)