Brandstadga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet brandstadga

1. De nuvarande husen i kvarteret Ormen mindre byggdes samtliga efter Mariabranden 1759 som förstörde omkring 300 gårdar i 20 kvarter i Maria kyrkas omgivningar. De nedbrunna husen var övervägande träbyggnader som ersattes efter branden av stenhus i enlighet med stadens byggnads- och brandstadga från 1736 och 1763. Byggherrar var ofta framgångsrika näringsidkare som både bodde och verkade i husen. Tidens kända murmästare fick uppdrag att både rita och uppföra husen, bland dem märks Johan Wilhelm Henric Elies (död 1789) som uppförde 32 nybyggnader i Stockholm. (källa)
2. I vissa fall sträckte sig ett municipalsamhälle över en kommungräns och var då delat mellan dessa kommuner. Det kunde även förekomma fler än ett municipalsamhälle inom samma landskommun eller att ett municipalsamhälle omfattade från varandra avskilda områden inom samma landskommun. I dessa samhällen gällde efter framställan av Kungl. Maj:ts befallningshavande och beslut av Kungl. Maj:t, efter vad som ansågs påkallat med hänsyn till de lokala behoven, en eller flera av de så kallade stadsstadgorna, det vill säga 1868 års ordningsstadga, 1874 års brandstadga, 1874 års byggnadsstadga, 1874 års hälsovårdsstadgas föreskrifter för stad. Första gången detta skedde var 1875 och avsåg Höganäs bruk, som därigenom kan anses vara Sveriges första municipalsamhälle, även om detta begrepp då ännu inte införts. (källa)
3. På 1880-talet började handskomakeriet att koncentreras till området kring Kumla station. Redan på 1870-talet fick dock Kumla sin huvudgata, Hagendalsvägen genom att en spannmålshandlare Hagendal lät bygga vägen för att bönder i norra och nordvästra delen av socken inte skulle behöva passera konkurrenten Fosselius och Bergöö då de skulle sälja sin spannmål. Då fanns ingen bebyggelse vid vägen, den förste att uppföra ett hus vid vägen var en smed Öhlin, på samma plats där Oskar Lithell senare byggde sitt affärshus. En plankarta över samhället upprättades 1884 och 1885 antogs en brandstadga. (källa)
4. En brandbotten bestod i regel av murtegel, som lags på flatan och i bruk, ibland med öppna fogar, ibland med fyllda fogar. Under 1900-talet utformades brandbotten även med ett skikt betong. I Stockholms brandstadga från 1763 förskrevs att för bostadsändamål utbyggda vindar skulle förses med brandbotten. I svenska byggnadsordningen från 1877 krävdes att vindsbjälklag i bostadshus skall ha brandbotten av tegel i 3-våningshus och högre. (källa)