Brink synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas brink

Brink uttalas brink -en -ar.

Brink betyder brant backe el. strandsluttning.

Ordformer och varianter av brink

Brink är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet brink

Martin Ericsson. "Ockuperat område. Striden om brandstationen i Jönköping 1982". i Andrés Brink Pinto &.

En brink är en kort backe, den återfinns ofta vid stränder till meandrerande vattendrag eftersom vattnet för med sig materialet vid yttersväng till innersväng. När detta händer gröps strandkanten vid yttersvängen ut och det bildas en brink. Motsatsen till brink är näs. Det kan vara del av vissa gatunamn som exempelvis Tyska brinken och Kåkbrinken i Stockholm.

Brink på Engelska

bank, hill

short, steep hill