Brink Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder brink, varianter, uttal och böjningar av brink

Brink synonym, annat ord för brink, vad betyder brink, förklaring, uttal och böjningar av brink.

Vad betyder och hur uttalas brink

Brink uttalas brink och är ett substantiv -en -ar.

Brink betyder:

brant backe el. strandsluttning

Ordformer av brink

Singular

brink: obestämd grundform
brinks: obestämd genitiv
brinken: bestämd grundform
brinkens: bestämd genitiv

Plural

brinkar: obestämd grundform
brinkars: obestämd genitiv
brinkarna: bestämd grundform
brinkarnas: bestämd genitiv

Brink är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Brink på Engelska

bank, hill - short, steep hill, river bank

Hur används ordet brink

Martin Ericsson. "Ockuperat område. Striden om brandstationen i Jönköping 1982". i Andrés Brink Pinto &. (källa)
En brink är en kort backe, den återfinns ofta vid stränder till meandrerande vattendrag eftersom vattnet för med sig materialet vid yttersväng till innersväng. När detta händer gröps strandkanten vid yttersvängen ut och det bildas en brink. Motsatsen till brink är näs. Det kan vara del av vissa gatunamn som exempelvis Tyska brinken och Kåkbrinken i Stockholm. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Twitter Facebook