Synonymer till brud
Hur används ordet brud
I en del kulturer fattas beslut om äktenskapet av föräldrarna när makarna är barn eller mycket unga, se barnäktenskap. Det förekommer också att brudgummen betalar en avgift till svärfadern för sin brud, se brudpris, eller att brudens föräldrar betalar brudgummens föräldrar för att de accepterar bruden alternativt betalar en hemgift för dottern till det nygifta paret. Barnäktenskap är förbjudet i många länder men praktiseras ibland ändå även i stater där det är förbjudet. Avtal om barnäktenskap, brudpris och hemgift är inte giltiga enligt västerländsk lagstiftning.
Hemgift har i Norden ursprungligen syftat på en gåva av brudgummens föräldrar till sin son, medan hemföljd avsåg motsvarande gåva till bruden från dennas föräldrar. Redan under medeltiden börjar uttrycken användas synonymt och kan avse gåva från både brud och brudgums föräldrar. Hemgiften fastställdes i samband med fästningen och kunde enligt medeltida lagar utgöras av gång- och sängkläder.
Krona (huvudprydnad) – en konstfullt smyckad huvudbonad, vanligen använd för att uttrycka viss värdighet Brudkrona – en huvudbonad som bärs antingen av bruden, eller såväl brud som brudgum, på ett kristet bröllop.
Kvitten har en längre historia som kulturväxt än äpple, och den var mycket brukad under antiken, av greker och deras grannfolk. Hos de antika grekerna användes kvitten till rituella offerriter i samband med bröllop, eftersom det sägs ha kommit till Grekland från Levanten tillsammans med Afrodite och därefter sågs som helgad till henne. Plutarchos meddelade att en grekisk brud tog ett bett i en kvitten för att göra sina kommande kyssar välsmakade (Romerska frågor 3.65). En gyllene kvitten är det som Atalante tar en paus i sitt lopp för.
Orden minnestavla, bröllopstavla, födelsedagstavla, namnsdagstavla och begravningstavla är alla moderna benämningar. Allmogen i Sydsverige använde istället ord som brudskrift, brudönskan eller bröllopsstycke för det som vi idag kallar bröllopstavla. Begravningstavlorna talade man om som likbrev, sorgebrev eller döingastycke.
Kyrkan (som institution och trosgemenskap), femininum. Hon beskrivs i Bibeln som Kristi brud.
I äldre tid var det fästningen, som fungerade som en bekräftelse om en trolovnings ingående mellan brud och brudgum den viktigaste handlingen i äktenskapets ingående. Avtalet ingicks mellan brudgum och kvinnans giftoman, vanligen någon av hennes närmare släktingar. En gåva som bekräftelse på avtalet överlämnades vanligen från giftomannen till brudgummen, men gåvan kom senare att i stället överlämnas till kvinnan att medföra till boet. Fästningen firades vanligen med en fästningstämma men krävde normalt ingen kyrklig ritual.
Brud kallas en kvinna på sin bröllopsdag. Hon kan ha speciella brudkläder, som brudklänning, brudslöja och brudkrona. Brud kan även användas som slang för yngre kvinna oftast i positiv bemärkelse, ordet är dock laddat av ett visst mått av objektifiering.
Brud på Engelska
- bride
- woman at the time of her wedding
