Synonymer till bruklig
Vad betyder och hur uttalas bruklig
Bruklig uttalas bruk|lig -t -a.
Ordformer och varianter av bruklig
Bruklig är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet bruklig
Redan tidigt uppkom tvivel om att alla dessa grupper hör tillsammans. Molekylärgenetiska undersökningar av jordsvinet, som är den enda levande medlem i ordningen Tubulidentata, visade att djuret inte har några närmare släktingar bland de levande däggdjuren. Jordsvinets förfäder skilde sig troligtvis för 90 miljoner år från andra däggdjur. Elefantdjur, sirendjur och hyraxar (sammanfattad i djurgruppen Paenungulata) är enligt bruklig forskarmening släkt med varandra men inte med de andra taxa av hovdjuren. Ibland sammanfattas jordsvin och Paenungulata i överordningen Afrotheria. Genetiska forskningar visade att de är släkt med varandra, men fossil saknas.
Karat, K, är en enhet för en guldlegerings minsta garanterade renhet. För ädelstenars viktmått se carat. Karat är en internationellt standardiserad enhet, som vanligen stämplas på smycken och andra föremål över 1 g som har godkänd guldhalt, och lagreglerad kontrollstämpel ska garantera äkthet. Enheten karat används parallellt med promille, tusendelsenheten som är bruklig för andra ädelmetaller.
*) Biträdande professor motsvarar tidigare titel preceptor och användes i Sverige från 1947 för forskare vid universiteten i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen med tjänsteställning närmast under professor alternativt där professorstiteln inte var bruklig eller i miljöer där doktorander saknades. Titeln ändrades år 1969 till biträdande professor och 1979 till professor. Titeln finns dock kvar vid Linköpings universitet samt vid Chalmers. Titeln har åter aktualiserats efter 2007 i den så kallade Befattningsutredningen (SOU 2007:98).
Det synes ursprungligen varit ett ord ur det dagliga talspråket och ha betytt "10 tunnor guld", det vill säga 10 gånger 100 000 myntenheter. Dess bruk i franska och italienska matematiska arbeten kan spåras ändå från slutet av 1400-talet. Det tog dock ett tag innan det fick allmännare spridning. I svenska räkneböcker anfördes det ännu på 1700-talet som en mindre bruklig benämning.
Postilla kallades under medeltiden utläggningen och förklaringen av en förutskickad text (av latinets post illa verba textus, efter dessa textens ord). Denna betydelse av kommentar, bruklig på 1200-talet, lämnade rum för en annan, där postilla blev homiletisk textförklaring (homilia), till skillnad från tematisk predikan (sermo). Sedan mitten av 1300-talet kallades en årgång av dylika homilier för postilla.
Det finns även vissa syntaktiska skillnader, som till exempel att rak ordföljd kan användas efter inledande bisatser, istället för omvänd ordföljd, som är bruklig i standardsvenskan. Ett exempel på detta är "igår jag gick". Men denna form för syntaktisk variation förekommer sporadiskt, beroende på situation och talarens personliga identitetspolitik. I en studie av 20 gymnasieelever från Stockholm använde eleverna rak ordföljd i 19,6% av alla möjliga fall i privata samtal mellan vänner och i 9,7% av alla möjliga fall i klasspresentationer. Det fanns även stor variation mellan eleverna, till exempel använde en av eleverna rak ordföljd i 89% av alla möjliga fall i ett privat samtal med två vänner.
Ordet kan också användas allmänt som en mindre bruklig synonym till ridlärare.
Bruklig på Engelska
- useful
- frequently used, common
