Bruksdisponent Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bruksdisponent

1. Bland avlidna medlemmar återfinns bruksdisponenten och Washingtonministern Herman Lagercrantz, bankdirektören Carl Lagercrantz med sönerna, författaren och chefredaktören Olof Lagercrantz, professorn och barnläkaren Rutger Lagercrantz samt dottern, författaren och kuratorn Lis Asklund. Vidare översten Henric Lagercrantz och major Carl Lagercrantz. Vidare universitetsrektorn Otto Lagercrantz med hustrun konstnären Siri Magnus-Lagercrantz och deras son professor Carl Lagercrantz. Ottos kusin är apotekaren Carl Lagercrantz. Vidare filmfotografen Arne Lagercrantz, bruksdisponenterna Bror Lagercrantz och Bengt Lagercrantz, bankdirektören Gustaf Lagercrantz med sönerna generalkonsuln Stig Lagercrantz och museimannen och TV-profilen Bo Lagercrantz, samt Magnus Lagercrantz, affärsjurist vid Alfa Laval. Deras bror civilekonomen Johan Lagercrantz (1908-1956) grundade 1938 det radioteknikföretag, som senare fick namnen Lagercrantz Group AB och Lagercrantz Communication AB. Hermans kusin var kungliga porträttmålaren Ava de Lagercrantz. (källa)
2. När AB Järnförädling tog över bruket 1920 blev Stora Huset bostad åt verkställande direktören. Fram till 1979 beboddes huset av bruksdisponenter, sedan stod det tomt i några år och var rivningshotat. 1985 förvärvades fastigheten av missbruksvårdsinstitutionen Daytop som stannade till 1987. Därefter köptes Stora Huset av två privatpersoner. Sedan dess är det privatbostad. 2013 var huset till salu för 5,5 miljoner kronor. Då omfattade fastigheten 25 rum fördelade på 950 m² och en tomt med 5 943 m². (källa)
3. Melcher Ekströmer (slottsfogde) (1924–2018), bruksdisponent och slottsfogde. (källa)
4. Det svenska stålet blev under 1800-talets första hälft utsatt för stark konkurrens av det engelska stålet. Det framställdes med stenkol som bränsle och därefter valsning i valsverk. Svenska valsverk på den tiden kunde inte producera stål till samma kvalitet som den engelska. Orsaken var att vi kunde inte ge smidesämnena så hög temperatur så att valsningen hann företas medan järnet ännu var gulvarmt. Valsningen av brunvarmt järn gav inte den rätta effekten i fråga om täthet. Bruksdisponent Gustaf Ekman vid Lesjöfors bruk företog flera studieresor i England och konstruerade och byggde en vällugn i Lesjöfors bruk och kunde demonstrera anläggningen 1843. Ekmans vällugn är av typen gasvällugn och den kallas också koltornsvällugn. Ekman patenterade inte uppfinningen för han ville främja järnframställningen i landet. Ugnen blev mycket populär i Sverige och Norge. Lancashirejärnets smidbarhet och vällbarhet var oöverträffad. Det användes bl.a. för tillverkning av dragkrokar, kätting och ångpannematerial. (källa)
5. Gustaf Ekman, född 29 maj 1804 i Göteborg, död 3 maj 1876 i Långbanshyttan i Färnebo församling, var en svensk metallurg, bruksdisponent och politiker. (källa)
6. 30-talet skulle komma att bli ett händelserikt årtionde för ÅIF. Avancemanget i seriesystemet skulle inte ta slut efter succésäsongen 1929-30, utan redan efter två år tog laget klivet upp till division II efter en serieseger i division III 1932. En bidragande faktor till framgången var bruksdisponenten Elof Ericsson som börjat engagerat sig i föreningen. Bland annat ska Ericsson hjälpt till att värva både tränare och spelare till laget. Kommande tre säsonger tillbringade laget i division II med en fjärdeplats som bästa tabellplacering, innan laget tvingades att återigen degraderas till division III Södra Mellansvenskan. Samma år som degraderingen, 1935, delades ÅIF in i tre olika föreningar vilket bland annat innebar att fotbollssektionen inom ÅIF bytte namn till Åtvidabergs Fotbollförening - ÅFF. Den "nya" föreningen skulle komma att ligga kvar i division III fram till efter säsongen 1939-40 då klubben tog en andraplats i serien vilket räckte till uppflyttning då Waggeryds IK tackade nej till platsen i division II Östra. (källa)
7. Hon var dotter till bruksdisponenten EJ Collan och Ellen Littow och från 1946 gift med Sebastian Tham. Hon studerade vid Finlands konstakademis skola i Helsingfors 1944–1945 och som hospiterande elev vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm 1945–1946 och vid Otte Skölds målarskola 1947 samt för Johnny Friedlaender i Paris 1952. Separat ställde hon ut ett flertal gånger i Strängnäs och på Galerie S:t Nikolaus i Stockholm. Hon medverkade i Nationalmuseums utställning Unga tecknare några gånger på 1950-talet och flera utställningar med provinsiell konst i Strängnäs. Hennes konst består av landskapstolkningar från Sörmland, Danmark och den svenska västkusten utförda i akvarell, olja och pastell teckningar i blyerts, kol och tusch. Som konstnär använder hon sitt flicknamn Collan som signatur. (källa)
8. Melcher Ekströmer var son till bruksdisponenten Throsten Ekströmer och dennes hustru Ingrid, född Bjerström. Han tog studenten 1944 på Solbacka läroverk och avlade 1950 ingeniörsexamen vid Högre Tekniska Läroverket i Örebro. Efter en anställning i Belgien 1950 var han från 1941 verksam vid familjeföretaget Fogelfors bruk, som tillverkade monteringsfärdiga trähus. Han var verkställande direktöfmdär från |960 till 1975, då företaget såldes.. Unden 1970–1976 var han förbundsordförande för Sveriges trähusfabrikanters riksförbund. (källa)