Brösthåla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet brösthåla

1. Mellangärde, diafragma, är en muskel i brösthålans botten på däggdjur. Mellangärdet är den viktigaste muskeln i andningsprocessen. Oönskade reflexsammandragningar i mellangärdet leder till hicka. Diafragman innerveras av mellangärdesnerven (nervus phrenicus) från nervplexat Plexus cervicales (halsflätan). Spänd diafragma gör att luften sugs in. Avslappnad diafragma gör att luften trycks ut. Förutom vid andning används mellangärdet även vid kräkning, urinering och exkrementering. (källa)
2. Bröstkorgens inre kallas brösthålan (cavitas thoracis). Brösthålan avskiljs från bukhålan (cavum abdominis) av diafragman (diaphragma, mellangärdet). Diafragma är den muskel som utför huvudarbetet vid inandning. Den har ett centralt senskikt – centrum tendinaeum – perfunderat av två rör, och därmed med två öppningar, hiatus esophageus för matstrupen och nn. vagi samt foramen venae cavae för v. cava inferior. Ventralt om centrum tendineum finns hiatus aorticus som är en öppning för aorta och d. thoracicus. (källa)
3. Luftstrupen på fåglar delar sig nedtill i två luftrör (bronker). I luftstrupen finns två struphuvuden, ett övre larynx (som saknar stämband) och ett nedre syrinx som sitter ungefär där de två bronkerna går samman i luftstrupen. Syrinx finns endast hos fåglar och är en broskig struktur försedd med muskler och är det organ som fåglar använder för att skapa läten. Eftersom detta ljudalstrande organ sitter i brösthålan utgörs resonansrummet, utöver munnen, även av luftstrupen. Detta resonansrum är förhållandevis orörligt och kan liknas vid röret i ett blåsinstrument. Hos en del fåglar är luftstrupen förlängd och kan bilda ett flertal slingor. Ljud skapas genom att luft pressas upp genom luftrören samtidigt som fågeln med hjälp av sin bröstmuskulatur böjer in de yttre stämläpparna mot de inre stämläpparna som är små och fasta. Det bildas då två röstspringor som är mycket formbara och kan åstadkomma en stor mängd ljud. Vanligast är att bara en av de två röstspringorna används men vissa arter kan kontrollera dem båda, oberoende av varandra, och kan på så vis producera två toner på samma gång. Syrinx är också försett med ett eller flera vibrerande membraner som bidrar till ljudproduktionen. (källa)
4. Sångröst är den röst som används vid sång. Sångröstens klang beror, liksom andra akustiska instruments, på förstärkta vibrationer. Stämläpparna i struphuvudet vibrerar när luft från lungorna passerar mellan dem. Ljudet förstärks och moduleras genom resonans i brösthålan (främst låga toner) och i huvudets hålrum (främst höga toner), som munhålan och bihålorna. Genom att justera lufttrycket från lungorna, stämläpparnas spänning och (i den mån det är möjligt) form och storlek hos, framför allt, huvudets resonansrum frambringar en sångare eller sångerska de toner som tillsammans bildar en sång. (källa)
5. Aorta utgår från hjärtats vänstra kammare. Mellan kammare och aorta sitter aortaklaffen som förhindrar backflöde in i hjärtat när det relaxerar. Man delar in aorta i fem delar utifrån dess anatomiska position och utseende. Efter avgången börjar den del som kallas ascenderande aorta (aorta ascendens). Ascendens övergår sedan i aortabågen (arcus aortae) som går i en båge över lungartärerna, bakåt mot ryggen. Efter bågens slut kallas den för descenderande aorta (aorta descendens), och är den del av aorta som övergår i tarmbensartärerna. Aorta descendens delas in i två delar, ovanför diafragma kallas den thorakal aorta eller bröstaorta (aorta thoracalis), och nedanför diafragma kallas den abdominal aorta eller bukaorta (aorta abdominalis). Genom brösthålan går aorta nästan lodrätt ner, och ligger dorsalt intill ryggraden. Aorta passerar sedan diafragma, fortsätter intill ryggraden och delar sig i höjd med naveln till tarmbensartärerna. (källa)