Bulgar Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bulgar

1. Avarerna var ett högasiatiskt, troligen med hunnerna besläktat nomadfolk av ural-altaiskt ursprung, vilket i kinesiska annaler omtalas i början av 400-talet e.Kr. Kort därefter erövrade de slättlandet vid Irtysj och omkring 460 trängde in i det kaspiska låglandet, där de under namnet ogorer slog sig ned vid Don och Azovska sjön. Sedan deras rike i Centralasien erövrats av altai-turkar 551, trängdes folket, som nu kallade sig avarer, alltmer västerut och begärde 557 boningsplatser av kejsar Justinianus I. På hans anvisning anföll de slaverna och bulgarerna vid nedre Donau, bröt sedan in i Pannonien och härjade ända fram till Elbe. (källa)
2. Fynden av arabiska mynt i norra och östra Europa är tecken på livliga kommersiella förbindelser mellan dessa områden och den arabiska kulturvärlden. De har, sett utifrån gjorda fynd av mynt, pågått på olika vägar. Över Kaukasus bergspass och över Kaspiska havet har handeln tydligen gått fram till chazarerna kring nedre Volga eller följt en karavanväg från Transoxanien viktiga centra över Chiva till bulgarernas rike kring mellersta Volga. Både chazarer och bulgarer har tjänat som förmedlare vid den viktiga handeln mellan araber och nordbor. (källa)
3. Den 1 september 2014 meddelade Federer att han skulle spela i turneringen. Federer gick in i turneringen som förstaseedad och fick därför hoppa över den första omgången. I den andra omgången mötte Federer australiensaren John Millman. Millman vann första set med 6–4, men Federer vände sedan matchen och vann andra och tredje set och matchen slutade 4–6, 6–4, 6–3. I kvartsfinalen så stod australiensaren James Duckworth för motståndet. Federer vann det första setet på 16 minuter och Duckworth vann bara sex poäng under hela setet. I andra set lyckades Duckworth vinna ett gem tidigt men Federer vann även det setet och matchen slutade 6–0, 6–1. Matchen tog totalt 41 minuter. I semifinalen så mötte Federer bulgaren Grigor Dimitrov och vann på två set med 6–2, 6–2. Finalen, som gick till en tresetare mot kanadensaren Milos Raonic var väldigt jämn. Federer breakade Raonic tidigt i första set och vann det med 6–4 och breakade igen i andra setets första gem. Men Raonic breakade tillbaks och det blev tiebreak. Federer vann de första två poängen, men sedan vann Raonic sju raka poäng och vann tiebreaket med 7–2. Tredje set var väldigt jämnt och båda spelarna hade flera breakbollar men ingen lyckades vinna de bollarna. När Federer ledde med 5–4 i gem och det stod 30–30 i Raonics survegem gjorde han dubbelfel och Federer vann därefter sin första matchboll och lyckades till sist vinna och vann därmed sin första titel i Brisbane. Segern i turneringen innebar också att Federer blev den tredje manliga tennisspelaren genom tiderna att vinna 1000 ATP-matcher. Federer blev också den första spelaren att vinna minst en singeltitel femton år i följd. (källa)
4. Till de största turkfolken hör turkar (från Turkiet), kazaker, azerier, tatarer, avarer, kirgizer, turkmener, uzbeker och uigurer. Till de mindre grupperna hör gagauzer, jakuter, protobulgarer, kiptjaker, hunner, khazarer, basjkirer och tjuvasjer. Till historiska turkfolk räknas ibland seldjuker och osmaner trots att båda egentligen är benämningar på turkiska dynastier. Protobulgarerna antas ha varit ett turkfolk. (källa)
5. Det blev den förste kejsaren ur den isauriska dynastin Leo III (717-740) som räddade landet ur dess nöd. Från augusti 717 till augusti 718 omringades Konstantinopel av en väldig arabisk här från lands och från sjösidan. Kejsarens överlägsna ledning, lojaliteten hos trupperna och inte minst grekiska elden räddade staden, och efter stora förluster. Efter detta genomgick landet en kraftig inre förnyelse. Försvaret förbättrades genom fullföljandet av den redan tidigare påbörjade provinsindelningen, det så kallade themasystemet. Genom Ekloga, en omarbetning av Corpus juris på grekiska fick landet en för de nya förhållandena passande lagstiftning i kristen anda. En våldsam strid, som från en motsättning i fråga om kultbruk utvecklade sig till en kamp mellan stat och kyrka, vilken under hundra år kom att skaka landet. Leo III förbjöd 726 ikonerna vilket, ifrågasattes av såväl påven som bysantinska teologer, ledde till en revolt inom riket. Leos son Konstantin V (740-775) fortsatte faderns nydaningsarbete. Han skaffade sig genom kyrkomötet i Hiereia 753 stöd för sin bildfientliga politik. För att stärka rikets ekonomi bekämpade han kyrkans skattefrihet och försökte tillintetgöra klosterväsendet. Samtidigt kämpade han framgångsrikt mot Abbasidkalifatet i Bagdad, vilket nu var försvagat av inre strider. I stora fälttåg besegrade han slaver och bulgarer på Balkanhalvön. Under tiden hade dock kejsaren fått svårt att upprätthålla sitt välde i Italien. (källa)
6. Att Storbritannien beslutat skicka en flotta till området bidrog till osmanska rikets strävan att snabbt återställa ordningen. Missnöjet med det svaga styret var stort även bland osmanerna och i maj 1876 avsattes Abd ül-Aziz av ett ungturkiskt parti och Murad V insattes i stället. Han satt endast några månader innan även han avsattes genom en statskupp och ersattes av sin bror Abd ül-Hamid II. Även bakom denna statskupp stod Midhat Pascha. Övergreppen mot bulgarerna och panslavisk propaganda fick både Montenegro och Serbien att förklara krig mot Osmanska riket och man kom överens om att Herzegovina skulle tillfalla Montenegro och Bosnien Serbien ifall de båda staterna vann kriget. Nikola I av Montenegro förde sin del av kriget med framgång men Milan I av Serbien hade visat sig vara mycket oskicklig som militärbefälhavare och hade fått den ryske generalen Michail Tjernjajev till sitt stöd. Osmanska riket ryckte dock fram med en stark här under Abdulkerim Nadir Pasha och sesegrade i augusti 1876 serberna ett allvarligt nederlag i slaget vid Alexinatz efter hårt motstånd. Vägen låg nu öppet för Osmanska riket att rycka in i Serbien men de västeuropeiska staterna krävde en vapenvila och hot från Ryssland gjorde att osmanerna tvingades gå med på kravet. En fredkonferens inleddes i Konstantinopel, där västmakterna krävde att religiös och politisk likställighet för alla trosbekännelser skulle råda inom de tre upproriska landskapen, och införandet skulle övervakas av europeiska ombud. Under pågående konferens kungjorde dock Midhat Pascha 23 december införandet av en ny konstitution med införandet av ett parlament med två kamrar där alla regioner oavsett trosriktning skulle ha rätt att sända representanter, och att frågan därmed var avklarad. Stormakterna var dock tveksamma huruvida detta verkligen skulle komma att genomföras. I februari 1877 avsattes och landsförvisades Midhat Pascha. Han konstitution kom visserligen att träda i kraft, men kom i realiteten att få mycket liten betydelse. Fred kom att slutas med Serbien men utgångspunkt i gränserna före kriget. Detta kunde inte accepteras av Ryssland som 24 april 1877 inledde kriget mot Osmanska riket. (källa)
7. Långt efter hunnernas härjningar i Europa levde minnet av dem kvar, och namnet har använts många gånger som skällsord för folk eller nationer som upplevts som barbariska och vilda. Det har också funnits mer seriösa spekulationer om europeiska folk där hunners gener skulle kunna ingå i den gruppens genetiska blandning. Däribland bulgarerna som enligt vissa historiker uppstod genom en integration av olika asiatiska folk, däribland hunnerna. Även dagens turkar tros kunna vara besläktade med hunnerna och det turkiska språket betraktas som släkt med det språk som hunnerna talade. Hunnernas huvudbas vid Attilas tid var i det som i dag heter Ungern. I Budapest finns en staty av kung Attila och vissa ungrare identifierar sig med hunnerna. Den etniska grupp som förmodligen starkast identifierar sig med hunnerna är de ungersktalande szeklerna i östra Transsylvanien i nuvarande Rumänien. De är cirka 700 000 till antalet och utgör hälften av den ungerska minoriteten i Transsylvanien. Ungrarna anlände dock inte till Europa förrän ett par hundra år efter hunnernas erövringar, så att dagens ungrare skulle vara ättlingar till hunnerna verkar inte sannolikt. Vissa undergrupper till haplogrupp Q har ibland ansetts av populationsgenetiker tyda på hunniskt ursprung. Haplogrupp Q är särskilt vanlig i Kroatien med 6 % frekvens, i Sverige med 3 % frekvens (mer på Gotland och vissa platser i Danmark), cirka 4 % frekvens hos ungrare (0 % enligt andra uppgifter ) och 2 % i Norge. Emellertid finns det enstaka arkeologiska fynd som visar att liknande undergrupper till Q förekom i Sverige (Motala) och Sibirien redan långt innan hunnernas ankomst, och samma undergrupper till Q är också vanliga bland den amerikanska urbefolkningen, vilket tyder på att grupperna är mycket gamla. (källa)
8. Sydslaver är de slaver som talar sydslaviska språk och bebor huvudsakligen Balkan. Till sydslaver räknas bulgarer, makedonier, serber, bosniaker, kroater och slovener. Det finns ett stort antal sydslaviska folkgrupper som är regionala och är undergrenar av en större folkgrupp. Några exempel är bunjevci, šokci, janjevci och gorani. (källa)
9. Bulgarisk – någort som tillhör folket bulgarer. (källa)