Buskage Synonymer Betyder Uttal

• häck
• snår

Hur används ordet buskage

1. Järnsparv (Prunella modularis) är en liten tätting i familjen järnsparvar. Järnsparven häckar i tempererade områden i Europa och Asien upp till trädgränsen. Järnsparven påminner om en brunaktig sparv men med tunn insektsätande näbb och järngrått huvud. Järnsparven lever i skogsmarker och håller sig ofta dold i täta buskage. Den observeras främst när den sjunger då den tenderar att sitta mer öppet. Sången är monoton och den har en silvrig, högfrekvent stämma. Den placerar sitt skålformiga bo i täta snår. Järnsparven uppvisar ett polyandriskt parningssystem där honan parar sig med flera hanar. Födan består av insekter, spindlar och daggmask, och förstärks på vintern av bär och frön. Järnsparven är inte hotad och kategoriseras av IUCN som livskraftig. (källa)
2. Busken blir meterhög och 6 – 15 dm tvärs över. Vegetativ förökning kan ske med utlöpare så att stora buskage bildas. Även grenar som ligger mot mark kan slå rot. Arten vidmakthålls även genom frön från blommorna. Dessa brukar locka till sig stora mängder av honungsbin och andra insekter som sköter pollineringen. Eftersom mahonia är sambyggare med såväl pistiller och ståndare i samma blomma är självpollinering dessutom möjlig. (källa)
3. Pilfinken bygger ett slarvigt bo i en naturlig hålighet, hål i byggnader, i buskage, i övergivna fågelbon i bomaterialet i reden av större fåglar som exempelvis stork. En genomsnittlig kull består av fem eller sex ägg som kläcks efter mindre än två veckor. Pilfinken livnär sig mestadels på frön, men äter även ryggradslösa djur, särskilt under häckningssäsongen. Liksom andra små fåglar drabbas den av infektioner av parasiter och sjukdomar, och predation från rovfåglar. Dess genomsnittliga livslängd är omkring två år. (källa)
4. Boet är skålformigt och byggs av gräs, rötter, hår och strån. Det befinner sig oftast lågt över marken väl gömt i tätt buskage. I början av juni läggs 4–5 ägg som är grön- eller gulvita med grå och brunaktiga fläckar, som gör att äggen ser marmorerade ut. Äggen ruvas omväxlande av båda föräldrarna i 12 till 14 dagar, innan äggen kläcks. Även här sköter båda föräldrarna om matningen. Ungfåglarna stannar i boet i 10 till 12 dagar. Ibland kan paret lägga ytterligare en kull. (källa)
5. Utöver föda och vatten är tillgång till skydd en viktig faktor för viltets trivsel. Framför allt fältviltet är beroende av skydd för att klara sig från rovdjur. I jordbrukslandskapet är det därför viktigt att bevara öppna diken och naturliga buskage. Man kan även anlägga skyddsplanteringar, s.k. viltremisser. I en sådan skyddsplantering kan man plantera taggiga buskar som slån, vresros och nypon samt granar som senare toppas. För att hjälpa olika fåglars häckning sätter man ofta upp holkar. Bland annat sätter man ofta upp knipholkar i anslutning till sjöar och viltvatten. (källa)