Vad betyder och hur uttalas byalag
Byalag uttalas bya|lag -et; pl. byalag.
Ordformer och varianter av byalag
Singular
- byalag
- obestämd grundform
- byalags
- obestämd genitiv
- byalaget
- bestämd grundform
- byalagets
- bestämd genitiv
Plural
- byalag
- obestämd grundform
- byalags
- obestämd genitiv
- byalagen
- bestämd grundform
- byalagens
- bestämd genitiv
Byalag är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet byalag
I Norrbottens län genomfördes denna byindelning 1887. I Torne lappmark blev byarna inom Enontekis (Karesuandos) socken Lainiovuoma, Könkämä, Rommavuoma och Suontavaara och inom Jukkasjärvis socken Kaalasvuoma, Rautasvuoma, Saarivuoma och Talma. I Lule lappmark blev byarna inom Gällivare socken Norrbyn, Sörbyn och Mellanbyn, och inom Jokkmokks socken Tuorpon, Sirkas, Jokkmokk och Sjokksjokk. I Pite lappmark blev byarna inom Arjeplogs socken Arjeplog, Semisjaur, Njarg eller Sörvästerbyn, Mahasvuoma eller Norrvästerbyn och Luokta, samt inom Arvidsjaurs socken Mausjaur, Västra Kikkejaur och Malmesjaur. År 1903 sammanslogs byarna i Enontekis till ett byalag, Karesuando byalag, och byarna i Jokkmokk till två byalag, Sirkas och Tuorpon. Arvidsjaursbyarna omfördelades 1917 och blev till fyra, nämligen Mausjaur, Östra Kikkejaur, Västra Kikkejaur och Malmesjaur.
Tidigare kunde servitut skapas genom laga skifte å ägorna till ett byalag eller genom ägostyckning av ett hemmans jord. De kan också ha urminnes hävd som grund för sin uppkomst och fortlevnad.
Ett byalag är den institution som invånarna i en by organiserar sig i. I äldre tid hade byalaget en mer juridisk funktion, då byalaget bl.a. utsåg sändebud till sockenstämman, alltså föregångarna till dagens kommunfullmäktigeledamöter. Idag är funktionen ofta social med till exempel arrangemang som midsommarfirande, valborgsfirande, julmarknad, bytidning och trivselkvällar på programmet, men de flesta byalag och byföreningar fungerar även som rådgivande instans i kommunala och landstingskommunala frågor.
