Bygata Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bygata

1. Ölands hembygdsförbund köpte 1957 två kringbyggda gårdar med bevarad ålderdomlig prägel i Himmelsberga radby i Långlöts socken. Gårdarna på bygatans östra sida restaurerades och kompletterades, varefter de invigdes som museum på midsommardagen 1959. Initiativtagare och drivande kraft var hembygdsförbundets intendent Bertil Palm. (källa)
2. I byarna uppfördes husen ofta längs med bygatan och betecknades gatehus. Särskilt efter skiftesreformerna, som enskiftet i Skåne 1803, när bönderna flyttade ut från byn, blev mark längs bygatan disponibel. (För hus i städerna används ordet gathus.). (källa)
3. I Storbritannien är europeisk numrering vanligast men det förekommer även medsols numrering på äldre bygator, återvändsgränder, strandpromenader och andra platser där systemet med udda på ena sidan och jämn på andra sidan av historiska och praktiska skäl inte införts. Till exempel ligger premiärministerbostaden 10 Downing Street i London vägg i vägg med 11 Downing Street. (källa)
4. På salongen 1878 ställde han ut Vitbetsrensare i Picardie som föreslogs att inköpas av svenska staten, men inte utan kritik - konstkritikern Nyblom framförde att det borde ske en modernisering av Nationalmusei inköpsbestämmelser och Fritz von Dardel kommenterade att den var "ett utmärkt arbete fast saknande all poesi" - och då statsinköpet skulle äga rum fann nämnden den ej önskvärd för Nationalmuseum, varpå Göteborgs konstförening förvärvade den för senare placering på Göteborgs konstmuseum. vid salongen 1879 tilldelades han tredje klassens medalj för målningen Arrestering som beskriver en ung bondkvinna som häktas för barnamord på en bygata i Picardie. Verket inköptes av Franska staten för placering på Luxembourgmuseet numera på museet i Amiens. Miljön för målningen och många andra av hans folklivsskildringar är hämtade från Mailly i Picardie där han regelbundet under några år vistades på somrarna. Som omväxling till bondemotiven och folklivsskildringarna målade Salmson den eleganta rokokoscenen En repetition af Tartuffe 1881, som följdes av En seans 1882 som finns i form av en skiss på Nationalmuseum. 1882 målades Konfirmanderna med motiv från en fransk by som inköptes av franska staten, och som finns i form av en skiss på Malmö museum. Salmson var under 1880-talet nestorn i den svenska konstnärskolonin i Paris och en erkänd begåvning som många av de yngre konstnärskamraterna såg upp till. (källa)
5. En öde, nattsvart bygata i snön. K., som har tröttnat på att vänta, går i riktning mot slottet. Medhjälparna följer efter honom. Barnabas för med sig ett brev från Klamm. K:s arbete lovordas och det finns utsikt till avlöning (allt är dock platta lögner). K. snsöker om audiens på slottet och jagar brutalt bort medhjälparna. (källa)
6. Gatehus var i de tidigare danska landskapen Skåne, Halland och Blekinge ofta byggda utmed bygatan och närmast jämförbara med backstugor i resten av Sverige. Gatehusen beboddes av hantverkare som snickare, smeder, skräddare, med flera, samt de större godsens och gårdarnas daglönade lantarbetare. Till följd av enskiftet, i Skåne förordnat 1803, ökade tillgången på gatehus när bysprängningen och utflyttningen av gårdar frigjorde bytomter och ibland även hus. (källa)
7. Segregation i städer har förekommit sedan långt tillbaka. Babylon i forntida Mesopotamien var indelad i kvarter. De yttre kvarteren var tillgängliga för alla och de inre endast för makten – kungligheterna och prästerna. I de senare medeltida städerna såg flera städer ut på liknande sätt. Stadskärnorna beboddes av rika och de yttre områdena beboddes av fattiga. I Sveriges landsbygder bodde självägande bönder längs bygatan, medan jordbrukets underklasser bodde i gränsområdet mellan skog och jordbruksmark, i byns utkanter. (källa)
8. Jordbruksreformerna på 1700- och 1800-talen, storskiftet, enskiftet och laga skiftet, innebar att byarna upplöstes och gårdarna flyttades ut från den medeltida huvudgatan. I vissa byar genomfördes dock inte skiftena till fullo. Skiftena innebar att den enskilda gården inte längre var begränsad av sitt utrymme vid bygatan, och nya byggnader för olika funktioner tillkom. En bevarad gårdsmiljö från denna tid är Gudmundstjärn i Medelpad. (källa)
9. Efter aftongudstjänsten, återkom kungen till löpgravarna vid sjutiden. Han gick till den gamla linjen för att bättre kunna övervaka arbetet med den nya linjen. Mellan klockan åtta och nio kom taffeltäckaren Johan Hultman till löpgravarna för att servera aftonmåltid till kungen. Karl XII hade låtit bord och stolar utplaceras i löpgraven för att underlätta måltiden och det fanns till och med en säng i löpgraven, ifall kungen ville ta en stunds vila. För att kunna överblicka arbetet bättre, klättrade kungen upp på bröstvärnet genom att sparka in fötterna i lerväggen och sätta armarna på toppen av bröstvärnet. Under honom stod Maigret, generalmajor Philip Bogislaus von Schwerin, generaladjutant Johan von Kaulbars, gardeskapten Knut Posse, fortifikationskapten Philip Schultz och generaladjutant André Sicre. Efter en stund kom Carlberg till kungen. Kring klockan halv tio på kvällen blev Karl XII skjuten av en kula i den vänstra tinningen med utgångshål genom den högra. Skottet var direkt dödande. Omedelbart utbrast Kaulbars: "Herre Jesus" och Schwerin grep Carlberg om armen. En bår hämtades och kungen täcktes av soldatkappor och André Sicre täckte kungens ansikte med sin hatt och peruk. Sicre tog själv kungens genomskjutna hatt. Det kungliga liket fördes till Tistedalen av Carlberg och tolv omedvetna bårbärare. I en brant backe halkade bärarna och soldatkapporna samt peruken föll av. Carlberg fick kungen över sig och bårbärarna kände igen liket. Carlberg sade till dem att inte avslöja händelsen för någon. Klockan ett på natten kom båren fram till Tistedalen och lades ned på bygatan. Schultz, Carlberg, en tjänare och en livvakt förde båren till ett hus, kallat "Kungshuset". Liket fördes in i huset, där von Schwerin och livmedikus Melchior Neumann fanns. På kvällen den 4 december lades kungen i en furukista och två dagar senare startade hemmarschen mot Sverige. (källa)