Bygdeborg Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bygdeborg

1. Börsås fornborg ligger i Skredsvik, Uddevalla kommun. Borgen grävdes ut 1911–1912 av arkeologen Gustaf Hallström. Han hittade bland annat rester av kvadratiska husgrunder, en stenlagd väg som ledde upp till borgen, vävtyngder, järnbitar, keramik och kvarnstenar. Det tycks med andra ord ha varit en bosättning. Vidare hittades brända sädeskorn, vilken antyder att borgen brunnit. Hallström daterade borgen till folkvandringstiden, men moderna arkeologer ifrågasätter detta. De små kvadratiska husen, vars grunder Hallström hittade, är till exempel en modell som började brukas först under vikingatiden. Det utesluter dock inte att borgen kan ha använts långt tidigare. I en artikel i tidningen Bohusläningen från 26 juli 1911 framgår att "Borgen på Börsåsbärget är märklig genom den ännu till sin nedre del mycket väl bibehållna, breda och körbara väg, som leder upp till bärgets brantare delar, och som, enligt ännu lefvande personers intyg, i svunnen tid varit mera skönjbar än nu till sin öfre del. Ännu vida märkligare är denna borg på grund af de fynd, som nu vid undersökningen braktes i dagen. På tre eller fyra ställen har man nämligen anledning misstänka tillvaron af bostadsplatser, men af dessa är endast en enda undersökt, och till och med denna blott till hälften ännu. Här träffade man ett värkligt kulturlager med aska, kol, ben, järnfragment och ej mindre än sex handkvarnar äfven som en stor myckenhet delar af lerkärl. Bland dessa senare befinna sig ett brottstycke, hvars ornamentik ger till känna att borgen föreskiver sig från tiden omkring år 400 efter Kristus. Detta är sålunda ett ytterst viktigt fynd för kännedomen om bygdeborgens ålder, och då man för Bohusläns vidkommande känner en bygdeborg från ungefär samma tid, nämligen den på Bonäs i Dragsmark, är detta sålunda den andra i ordningen, från hela Sverige känner man i övrigt endast två från 400-talet, eller något senare". (källa)
2. De flesta av fornborgarna är högt belägna i bergig terräng och avgränsas med branta stup på en eller flera sidor, medan de mer åtkomliga sidorna fått kallmurade stenvallar som kan ha varit förstärkta med träpalissader. Ibland finns inom borgens perimeter lämningar efter husgrunder. I vallarna syns i regel tydliga öppningar som varit portar. Om de ligger utmed viktiga farleder, vägar och vattendrag har de sannolikt fungerat som bevakningsvärn och försvarsanläggningar. Dessa strategiskt mer välplacerade borgar har varit uppbyggda med kraftigare vallar och har fungerat som befästa skansar. Borgar som däremot varit svagt befästa och ligger isolerade har troligen varit tillflyktsorter i krig och orostider och vissa har även haft inslag av kult. Fornborgar förekommer även i plan terräng och har då en rundad form, som till exempel på Öland och Gotland. Dessa har varit permanent bebodda bygdeborgar med byggnader och indelade kvarter. (källa)
3. Brucebo fornborg, även kallad Bygdeborg, är en fornborg i Väskinde socken på Gotland. Den ligger omkring sex kilometer norr om Visby i naturreservatet Brucebo. (källa)
4. Bygdeborg var ursprungligen kaptensbostad och därmed bostadshus åt Bygdeå garnisons befälhavare. Det ursprungliga huset har brann ned men ersattes under 1800-talets senare hälft. Det vackra portslidret från 1689 finns dock kvar och ägs idag av Bygdeå hembygdsförening. I gamla tider gick kustlandsvägen genom porten. (källa)