Båta Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet båta

1. I normalt språkbruk används orden båt, skepp och fartyg mer eller mindre som synonymer men i svensk lagtext definieras dessa begrepp. Sedan 2018 är farkoster som är minst 24 meter långa fartyg, medan övriga är båtar. Tidigare var gränsen 12 meter. (källa)
2. Gummibåtar började användas av militären under andra världskriget och har sedan dess utvecklats ordentligt. Idag är de vanliga hos fritidsbåtsfolket som släpdinge till såväl segel- som motorbåtar. Men större SIB resp. RIB (se längre ned i texten) används också yrkesmässigt av Marinen, Kustbevakningen, Sjöräddningssällskapet, Räddningstjänsten, Polisen samt av olika företag som har sin utkomst till sjöss. (källa)
3. Räddningsstationer ligger utom i undantagsfall vid vatten, och har båtar som är liggande permanent i vatten eller nedsänkbara i vatten, båtar som kan transporteras landvägen till strand för sjösättning, samt andra räddningsfarkoster än båtar, som vattenskotrar och svävare. (källa)
4. Regeln skapades 1908 av ingenjör Karl Ljungberg och var ett försök att få fram nya bra båtar, som inte skulle vara allt för extrema och därmed dyra. Trots detta ledde den första versionen av regeln till att båtarna blev alltför långa, smala och för svaga varför regeln reviderades 1916, 1920 och 1925. Regeln har följande nio klasser: 15, 22, 30, 40, 55, 75, 95, 120 och 150 m². Dessa tal anger den maximala mätta segelarean och grundtanken är att segelarean skall vara begränsad, men att skrovstorleken med vissa restriktioner skall vara fri. (källa)
5. Sluss (slussmästare) är en vattenbassäng med varierbart vattenstånd. En sluss används oftast för att lyfta och sänka båtar och fartyg mellan olika vattennivåer. Slussar används framförallt i kanaler. (källa)
6. Sprisegel är ett kvadratiskt eller rektangulärt segel som var vanligt på äldre mindre och större bruksbåtar längs Östersjöns och Nordsjöns kuster och i nordiska skärgårdar som till exempel i Danmark, Finland, Sverige, Norge, Åland och Nederländerna samt på skutor på Themsen. Seglet antas ha utvecklats i Nederländerna på 1500-talet och blev det vanligaste seglet på mindre segelbåtar i Nordeuropa . Nedan till höger en bild på ett romerskt sprisegel, samt ett exempel från Bangladesh som antyder en ännu äldre historia. (källa)
7. Utställningsdomaren, har varit domare på många utställningar. Han ses alltid bära hatt och klä i mustasch. Medverkar i Bygg bilar, Bygg båtar och Bygg flygplan. Rösten görs av Bosse Löthén och Simon Norrthon. (källa)
8. Daycruiser var ursprungligen en snabbgående dagtursbåt, större än hardtopbåten men mindre än kabinbåten. Skrovlängden var från början omkring 21 fot, men numera byggs dessa båtar med längre skrov. Båttypen har ett relativt stort fördäck, en liten ruff och vindrutor framför förarplatsen och en väl tilltagen sittbrunn akterut. Skrovet är planande med vanligtvis ganska vass skrovform. Vanligast är inombordsmotor med drev, men på mindre båtar kan utombordare förekomma. I dag byggs det också ganska stora daycruisers på över 30 fot, ibland större, som har kabinbåtens alla bekvämligheter, varför båttypen då växt ur sitt eget begrepp. (källa)
9. Kappsegling är en tävling mellan segelbåtar eller segelfartyg. (källa)
10. Användandet av kyrkbåtar är känt sedan flera århundraden tillbaka, då det var vanligt att regelbundet gå i kyrkan under rådande kyrkogångsplikt. Under senare hälften av 1800-talet började kyrkbåtarna ersättas med ångbåtar och behovet minskade också genom att väg- och järnvägssystemet byggdes ut. Den äldsta bevarade kyrkbåten från Mora ingår i Nordiska museet samlingar. Kyrkbåten har årtalet 1716 inskuret i stävnocken, och är bygd för tio par åror. Siljans kyrkbåtar är förmodligen de mest kända, och flest kyrkbåtar har troligen byggts på Sollerön som levererade båtar till bl.a. Hälsingland under vintrarna när det gick att transportera dessa på kälkar. Ännu idag är det på Sollerön som kyrkbåtarna byggs och senare hälften av 1900-talet är det familjen Håll (Lars, Rune och Arne Håll) som har stått för bevarandet av den traditionen. En av de sista kyrkbåtarna som användes i Arbrå socken skänktes till Nordiska Museet 1901. Båten, med namnet "Suggan", byggdes 1797 på Sollerön och ligger nu åter i ett båthus på sin ursprungliga plats vid viken Strångsnäs på östra sidan om älven Ljusnan norr om Vallsta. (källa)